https://track.adform.net/C/?bn=72748028

Juristen: Orimligt hjälmkrav?

Juristen: Orimligt hjälmkrav?

Är det alltid nödvändigt att bära hjälm på byggarbetsplatsen? För platschefen och byggarbetsmiljösamordnaren är svaret oftast enkelt. Hjälmen ska vara på för att undvika olyckor, oavsett din yrkesroll. Men är det verkligen rimligt att yrkesgrupper som golvläggare och målare ska behöva underkasta sig generella hjälmkrav när de jobbar inomhus i färdigställda lägenheter? Särskilt när det finns belägg för att hjälmen kan öka risken för belastningsskador?

Problematiken kring huruvida det ska vara obligatoriskt att bära hjälm på byggarbetsplatser eller inte är förvisso inte ny. Redan 2014 publicerade faktiskt Arbetsmiljöverket ett ställningstagande i frågan, vilket vi ska återkomma till senare i den här texten.

På senare tid har dock diskussionen tagit ny fart. Under hösten 2022 har flera branschrelaterade medier tagit upp frågan, och så sent som i november 2022 gick Golvbranschen (GBR) ut med ett pressmeddelande där de pekar på flera brister i hur frågan hanteras på byggena, samt de potentiella risker som ”onödigt” bärande av hjälm kan medföra.

Tidigare har också Målareförbundet gjort en så kallad 6:6-anmälan (en begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider) till Arbetsmiljöverket om att få igenom ett beslut om hjälmfria zoner där det kan anses vara riskfritt att jobba utan hjälm. 


Är det rimligt med hjälmkrav om du jobbar inomhus i lägenheter? Foto: GBR. 

Ytterst handlar frågan om att väga risken för olyckor, exempelvis fallande föremål eller skador orsakade av fall, mot det faktum att hjälmens tyngd kan öka riskerna för belastningsskador – samt rimligheten i att yrkesgrupper ska behöva bära hjälm i situationer där det helt enkelt inte behövs. Andra argument som lyfts fram är att skyddsutrustning som hjälm och skyddsskor kan utgöra ett störande element, speciellt i trånga utrymmen, och i värsta fall leda till ett sämre utfört jobb. 

Vilka belastningsskador är det då som bärande av hjälm kan orsaka, eller åtminstone öka riskerna för?

Enligt Arbetsmiljöverket handlar det främst om belastningsbesvär i nacken och skulderregionen, särskilt vid arbete då huvudet hålls i påfrestande arbetsställningar längre perioder, vilket ökar belastningen på muskler och diskar. Ett vanligt exempel är då nacken hålls bakåt- eller framåtböjd. 


Enligt Arbetsmiljöverket kan hjälm öka risken för vissa arbetsskador, och då främst belastningsbesvär i nacken och skulderregionen. Foto: Adobe Stock. 

Här bör också påpekas att riskerna för ovanstående skador till stor del beror på hjälmens utformning, ergonomi och vikt – och att dagens bygghjälmar generellt är betydligt mer ergonomiska än de hjälmar som fanns på marknaden då frågan först aktualiserades runt 2014. 

Reglerna för användning av hjälm finns bland annat i föreskrifterna om Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) och Byggnads- och anläggningsarbete (AFS1999:3) som är utfärdade utifrån Arbetsmiljölagen.

Ytterst är det arbetsgivarens ansvar att se till att dessa regler följs. Enligt ovan nämnda föreskrifter ska skyddshjälm med hakrem användas på byggarbetsplatser, om det inte är ”uppenbart obehövligt”. Och det är just där skon klämmer, hur denna formulering ska tolkas. 

Tittar man på stora aktörer som Skanska, NCC, JM och Peab så råder antingen strikt hjälmkrav utan undantag, alternativt generellt hjälmkrav med viss möjlighet till undantag för vissa delar av verksamheten. 

“SKYDDSREGLER BLIR ABSURDA”

Att hjälmkravet på arbetsplatserna skärpts under senare år bekräftas också av yrkesverksamma i branschen.

Så här säger till exempel Fredrik Ottosson, vd för Ottossons Golv i en aktuell artikel i tidningen Byggarbetaren:  

– Tidigare kunde golvläggarna få lägga av sig hjälmen i dörröppningen om de jobbade i ett rum som i övrigt var tomt, men det är nästan omöjligt att få igenom i dag. Och i takt med de ökade kraven på hjälm har min personal klagat på att de fått ont i rygg och nacke. 

– Skyddsregler blir absurda. Företagen gör det lätt för sig genom att kräva hjälm överallt, säger Johnny Daveman, regionalt skyddsombud på Byggnads i samma artikel. På Byggnads har vi fått in klagomål [angående kravet att bära hjälm] från bland andra snickare och plattsättare, men samma problem gäller även elektriker och montörer.

“ÖKAD RISK FÖR ARBETSSKADOR”

En man med god insikt i problematiken är Erik Branér, som jobbar som jurist på Golvbranschen. 

– Grundproblemet är att det alltjämt tillämpas generellt hjälmkrav på arbetsplatser där det inte föreligger någon risk, och att kravet därmed utsätter arbetstagare för en onödig, ökad risk för arbetsskador, säger han.


Erik Branér, jurist på Golvbranschen. 

– Golvläggare kommer ofta in i ett skede där risken är väldigt begränsad. Jobbar du i lägenheter så är risken i många fall inte större än om du skulle bo i samma lägenhet. Resultatet blir att kraven för en arbetsmiljöregel inte uppfylls, för att man alltför strikt vill uppfylla en annan, fortsätter Branér.

Vad ska till för att situationen ska förbättras?

– För att det ska kunna anses vara ”uppenbart obehövligt” att bära hjälm behöver en riskbedömning göras i varje fall, och det är upp till varje entreprenör att göra den riskbedömningen. Risken för exempelvis fallande föremål eller andra faror måste då bedömas vara närmast obefintlig, och riskbedömningen bör såklart också bara gälla särskilda delar av arbetsplatsen, inte byggarbetsplatsen i stort. 

Enligt din uppfattning, hur vanligt är det att den här typen av riskbedömningar utförs på arbetsplatserna idag?

– Det är svårt att säga exakt. Visst, det finns absolut byggföretag som gör sådana riskbedömningar, och även beslutar om undantag. Problemet är att det inte görs i tillräcklig utsträckning, särskilt inte bland de större företagen. Den här typen av rskbedömningar är någonting som alla borde göra.

Som tidigare nämnt i texten har Arbetsmiljöverket tidigare publicerat ett så kallat ställningstagande i frågan om hur kravet på hjälm ska tillämpas, där den tidigare ganska vaga formuleringen ”skyddshjälm ska användas om det inte är uppenbart obehövligt” får lite mer kött på benen. 

“Min upplevelse är att hjälmkravet inte är ett lika aktuellt problem som tidigare”

– Agneta Axelsson, handläggare på Arbetsmiljöverket.

I ställningstagandet säger Arbetsmiljöverket bland annat att undantag från hjälmkrav, under förutsättning att en riskbedömning har gjorts, kan göras till exempel ”på byggarbetsplatser där arbetstagare utför arbetsmoment i utrymmen där det finns tak”, alternativt där hjälmen ”upplevs som onödigt och i vägen vid arbetsutförande”.

Som exempel nämner Arbetsmiljöverket jobb som målning av tak och dragning av ledningar där det finns skydd ovanifrån. Vidare påpekas också att riskbedömningen måste inkludera vägen till och från det aktuella arbetsstället. 

– Min upplevelse är att hjälmkravet inte är ett lika aktuellt problem som tidigare, säger Agneta Axelsson, handläggare på Arbetsmiljöverket, som tidigare också jobbat som inspektör på byggarbetsplatser för samma arbetsgivare.


Agneta Axelsson, handläggare på Arbetsmiljöverket, menar att hjälmkravet inte är ett lika aktuellt problem som tidigare.

– Det är ingen fråga som vi på regelavdelningen arbetar aktivt med i dagsläget. Under min tid som inspektör så uppfattade jag att utvecklingen av bygghjälmar har gått framåt ganska mycket på senare år, och att dagens moderna och lättare bygghjälmar som spänns fast bättre ger betydligt mindre belastningsproblem än den äldre typen av ”hattar” som användes tidigare, fortsätter Agneta Axelsson.

Om jag som arbetstagare upplever att hjälmkrav för en viss arbetsplats inte är befogat, hur uppmärksammar jag lättast detta?

– Steg ett är att kontakta arbetsgivaren, då det ytterst är denne som har huvudansvaret för arbetsmiljön. På större, gemensamma byggarbetsplatser så behöver arbetsgivaren oftast ta en diskussion med den som har rollen som Bas-U [byggarbetsmiljösamordnare] för att se vilka regler som gäller. Arbetsgivaren kan i sin riskbedömning också ta med hjälmanvändningen och hur de tänker sig den.

Vilka följder riskerar arbetstagaren om Arbetsmiljöverkets regler för hjälmkrav inte efterlevs på rätt sätt?

– Skulle det hända någonting på arbetsplatsen, och en golvläggare till exempel får en balk i huvudet på vägen in till arbetsplatsen. Ja, då blir det sedan åklagare och domstol som hanterar ärendet, och då ligger man som ansvarig arbetsgivare naturligtvis inte bra till om reglerna inte har följts. Arbetsmiljöverket gör dessutom egna inspektioner.

– I ett första skede, om säkerheten uppvisar brister vid en inspektion, skrivs normalt ett inspektionsmeddelande. Om bristerna sedan inte åtgärdas så kan föreläggande eller förbud som är kopplade till vite för företaget bli aktuellt. Men framförallt är ju användning av hjälm ett skydd för att arbetstagare inte ska skadas eller dö av sitt arbete, fortsätter Axelsson.

Ett exempel som avslutning, som visar på att det kan finnas alternativa vägar att gå, utöver undantag utförda av arbetsgivaren. 

BEVILJADES UNDANTAG FRÅN REGLERNA

I en artikel i tidningen Byggnadsarbetaren från 2017 berättar golvläggaren Pelle Agelstam hur han begärt, och blivit beviljad, ett personligt undantag från reglerna om hjälm och skyddsskor ”på av entreprenören avspärrad skyddsyta”. 

– Det är svårt för oss att jobba med hjälm och skyddsskor. Hjälmen blir tung när man kryper nästan hela dagarna, och personligen kan jag inte jobba i skyddsskor då jag får problem med tårna. När golvläggarna är inne ska det vara så pass färdigt att inget kan ramla. Och där jag är ska ingen annan vara, säger Pelle i artikeln.

– För ett par år sedan kom jag till ett bygge där det blev bråk. De krävde att jag skulle ha hjälm på hela tiden. Då sa jag ”Ring till min chef, så får han skicka ut en annan”. Men min chef sa samma sak [som jag], så jag blev kvar.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.