Att stora, till synes seriösa, byggföretag hyr in underentreprenörer för delar av entreprenaden är inget nytt. Men när den egna personalstyrkan uppgår till åtta personer av totalt 165, och 75 företag är verksamma på bygget – vem är det då egentligen som utför arbetet? Den här gången tittar vi närmare på NCC:s pågående bygge av Borlänges nya campusområde. 

”Högre vinst och en bra orderingång”, så summerar NCC själva byggåret 2023, en period där koncernens vinst, lågkonjunktur till trots, skrevs till cirka 1,6 miljarder kr. 

Ett av NCC:s mer uppmärksammade projekt de senaste åren är Högskolan Dalarnas nya campus i Borlänge, en totalentreprenad värd cirka 400 miljoner kr som inleddes våren 2022, och som i skrivande stund är inne i sin slutfas. 

Att bygget som sådant uppmärksammats i media har dock inte bara med samhällsutveckling och framtidstro att göra, utan hur entreprenaden skötts, eller kanske rättare sagt inte skötts, av NCC. 

Låt oss titta på lite siffror. Enligt fackförbundet Byggnads granskning har totalt 165 personer utfört byggjobb på arbetsplatsen. Av dessa har 8 stycken varit anställda av NCC. 

UNDERENTREPRENÖRER I FLERA LED

Av de 90 000 arbetstimmar som loggats från byggstarten (mars 2022) fram till slutet av 2023 svarade NCC:s egen personal för cirka 15 000 timmar. 

Vilka är det då som utfört den stora majoriteten av arbetet? Svaret är utländsk, företrädesvis polsk, arbetskraft som kontrakterats av bemanningsföretag via underentreprenörer i flera led – bolag som långt ifrån alltid har ambitionen att följa rådande lagar och regler. 

Enligt Byggnads granskning har minst 75 företag utfört bygg- eller installationsarbete på arbetsplatsen i Borlänge. 

Låt oss titta på några konkreta exempel, som tydligt visar på den oreda som utförsäljningen av arbete har skapat. 

➔ Trots kollektivavtal med Byggnads (som föreskriver att utländska anställda ska ha betald logi) visade granskningen att Prowork, det bemanningsföretag som bidragit med flest inhyrda på arbetsplatsen (cirka 70 stycken), gjort löneavdrag på 3 500 kronor i månaden för arbetstagarnas boende.

➔ Underentreprenören Recover Riv & Håltagning tog i sin tur in 14 andra företag under entreprenaden. Ett av dessa, bemanningsbolaget B3 Personal, betalade sina anställda löner långt under kollektivavtalets lägstalöner. 

➔ Bergnäset Ställningsmontage, som kontrakterades av NCC för att utföra ställningsmontage på arbetsplatsen, tog in 8 andra företag. Ett av dessa, Oskars Service i Skutskär, visade sig vid en närmare granskning sakna kollektivavtal, och fick sedermera lämna arbetsplatsen.

➔ Saknade kollektivavtal gjorde också Bygg & Montage Dala Mitt, ett av de fyra företag som tagits in av underentreprenören PM Fog och Brandteknik, och fick därför lämna bygget. Några månader senare gick företaget i konkurs. 

En man med god insyn, inte bara i NCC:s entreprenad i Borlänge, utan problematiken med inhyrd personal och långa underentreprenörskedjor i stort, är Kim Söderström, regionsordförande för Byggnads GävleDala. 

Kim, som faktiskt har ett förflutet som byggnadsarbetare på NCC ”på den tiden då NCC fortfarande var en byggfirma, med egen personal”, är regelbundet ute på svenska byggarbetsplatser och träffar medlemmar som en del av sitt arbete. Ett av dessa är NCC:s bygge i Borlänge, som av en händelse bara ligger ett stenkast från Byggnads kontor. 

– Tyvärr har det blivit tystare på byggena, säger Kim. Även bland våra egna medlemmar, och på större företag som är medlemmar i Byggföretagen. Många har ju fått förklarat för sig att ”Ni är utbytbara” och ”Det finns folk som är 70 procent billigare än vad ni är”. Och de större företagen vill inte stöta sig med sin arbetsgivarorganisation. Det är politik på ett annat sätt idag.

Att NCC haft så pass liten del egen personal på bygget i Borlänge är ingenting som förvånar Kim. 

– Det här är tyvärr så det ser ut på många byggarbetsplatser idag. Låt oss säga att det finns många storföretag som är väldigt innovativa, och bra på att hitta sätt, att bemanna sina arbetsplatser. Det är allt från fast bemanning till en rasande mängd underentreprenörer. Eller, som i fallet med Campus Borlänge, att man tar in bemanning och hävdar att man har en tillfällig arbetstopp. Det är bullshit, helt enkelt. 

Hur hittar ni de fuskande företagen, till exempel de som uppmärksammats på arbetsplatsen i Borlänge? 

– Mestadels genom fysisk granskning. Där det finns kollektivavtal har vi möjlighet att gå in och granska företag, ta del av lönespecifikationer och andra underlag. Det händer också att medlemmar kontaktar, till exempel om de inte fått ut sin lön från arbetsgivaren. 

Vilka påföljder riskerar de fuskande företagen? 

– Det här sakerna tar ganska lång tid att utreda, så ofta är bygget redan klart när utredningen är gjord. Vanligast är att de byggföretag som inte följt reglerna i efterhand får betala ett skadestånd. Det blir en ekonomisk minnesbeta. Men det är inte huvudentreprenören, NCC i det här fallet, som drabbas av den, utan underentreprenören. 

Ett sätt för Byggnads att komma åt huvudentreprenörerna, som annars lätt kan svära sig fria, är att använda sig av media. 

– Resonemanget är lite ”Vill man som byggföretag hålla på att bygga på det här sättet? Ja, då får man också finna sig i att hamna i tidningen”, säger Kim.

Vad säger NCC när ni pratar med dem? 

– De säger att de gjort sina kontroller, och inte har uppmärksammat några problem. Men de är såklart inte dummare än att de förstår de orimliga. Ingen byggchef på NCC eller Skanska skulle acceptera att det dök upp sju stycken människor med olika företagsnamn på ryggen i deras hem för att byta köket, när de anlitat Skanska för att göra det. Men det är precis så det ser ut på byggena.

Vilka är de främsta orsakerna till att det ser ut som det gör ute på arbetsplatserna idag? 

– Allt för många missbrukar rörligheten för varor och tjänster på marknaden sedan EU:s utvidgning [2004], skulle jag säga. Det är lätt att glömma att fram till 1993 hade vi inte fenomenet bemanningsföretag i Sverige, då förbudet mot privat arbetsförmedling togs bort med motiveringen att bemanning kunde vara bra vid tillfälliga arbetsanhopningar. Nu har NCC byggt ett helt jäkla campus under den premissen. 

En annan lagändring som Kim pekar på är slopandet av kravet på att ha flera arbetsgivare för att inneha F-skatt, som klubbades igenom 2009. 

– Vi ser falska F-skattare hela tiden, säger Kim. Det kan vara 20 personer från öststaterna där alla är egna företagare, trots att det står samma företagsnamn på ryggen. Jag har själv, under min tid som byggnadsarbetare, varit med om företag som sa ”Om du säger upp dig och skaffar F-skatt, då tar vi in dig direkt”. Till slut så undergräver det här tillvägagångssättet hela systemet. 

Vilken typ av fusk är värst, enligt din mening? 

– När man inte tycker att arbetskraften från låglöneländerna och forna Östeuropa är billig nog, utan ser sig om efter arbetskraft utanför EU/EES, skulle jag säga. Då handlar det inte om utstationerad arbetskraft längre, utan arbetskraftsinvandring av samma typ som bärplockare från Vietnam och Thailand. De här människorna finns även i vår bransch, och de är oftast här utan arbetstillstånd. Vi har varit på platser där människor bokstavligen springer till skogs när vi kommer till arbetsplatsen, vilket man i många fall kan förstå. Det kan till exempel vara ryssar som, om de skickas tillbaka av gränspolisen, blir skickade direkt till fronten i Ukraina. 

Var ska man börja för att förbättra situationen?

– Tyvärr så tror jag inte längre att man kan vädja till företagens moral och etik, trots att människor uppenbart utnyttjas och far illa. Men det borde gå att få till den politiska vägen. Norrmännen har ju lyckats, till exempel. Och att man då börjar redan vid upphandlingen. Att det ställs krav på att företag ska använda sig av egen arbetskraft, att det ska finnas kollektivavtal, att företagen ska ta emot skolelever och lärlingar och så vidare. 

Och visst går det att bedriva ett framgångsrikt byggföretag med egen personal, även inom Sveriges gränser. Som exempel nämner Kim det regionala byggföretaget ByggPartner, som 2023 omsatte 4,9 miljarder kr. 

– De bygger i princip bara med egen arbetskraft, och de kan konkurrera med de här drakarna som satt i system att inte göra det. Så visst går det att bedriva en byggverksamhet utan att fuska.