Bygg- och rivningsbranschen genererar omkring 10 miljoner ton avfall varje år, mer än dubbelt så mycket som hushållen och mest av alla branscher bortsätt från gruvindustrin.

Hanteringen av bygg- och rivningsavfall regleras i huvudsak av två parallella lagstiftningar: miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL). Kompletterande regler, till exempel för brännbart, organiskt och farligt avfall, finns även i avfallsförordningen.

För all avfallshantering inom EU gäller numera den så kallade avfallshierarkin som föreskriver att byggavfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, därefter materialåtervinnas, energiåtervinnas (brännas) och i sista hand bortskaffas/deponeras. Ansvaret för att bygg- och rivningsavfall hanteras på rätt sätt vilar på avfallsinnehavaren som oftast, men inte alltid, är byggherren.

För olaglig hantering av byggavfall är det närmast miljöbrott och otilllåten avfallstransport som är aktuella, där straffskalan är böter eller fängelse upp till två år, alternativt böter eller fängelse upp till sex år för grovt miljöbrott/grov otillåten avfallstransport. För företag är böterna för ovanstående förseelser lägst 5 000 och högst 500 miljoner kr, efter att ha höjts från 10 miljoner kr i januari 2020.

Om hanteringen orsakat en miljöskada kan även kostnader för sanering tillkomma. Vid mindre allvarliga överträdelser kan miljösanktionsavgifter utfärdas. Det kan till exempel vara saknad dokumentation för avfallshantering och transport av avfall (5 000–10 000 kr) eller deponering av utsorterat brännbart avfall (10 000 kr). Om samma entreprenör upprepar en överträdelse dubblas avgiften.

EKONOMISK VINNING

Trots att polisen och Åklagarmyndigheten utreder omkring 4 000 miljöbrott varje år i Sverige är det få som blir åtalade och än färre som lagförs. Istället är det oftast kommunen som får stå för städningen, eftersom det olagliga byggavfallet oftast hamnar på områden där allemansrätten gäller. Några av de vanligaste miljöbrotten är klassiska avfallsdumpningar, att farliga ämnen på annat sätt släpps ut i naturen eller att miljöfarliga verksamheter drivs utan nödvändiga tillstånd. Skälen till miljöbrott är allt som oftast ekonomisk vinning – man vill helt enkelt tjäna pengar genom att slippa stå för hanteringen av avfallet, men i vissa fall handlar det om okunskap om vilka regler som gäller.

OTILLÅTEN ELDNING

Innan vi kommer in på vad du som entreprenör bör tänka på när det kommer till byggavfall, låt oss titta på några fall där entreprenörer dömts för miljöbrott/otillåten avfallstransport, och vilka de rättsliga konsekvenser blev för de ansvariga.

2003 dömdes en driftsledare på renhållningsföretaget Sellbergs samt två personer i ansvarig ställning på företaget AGE-metall till 80 respektive 100 dagsböter för att utan tillstånd ha dumpat en större mängd byggavfall och gjutsand i en grustäkt i Kjula utanför Eskilstuna. AGE-metall erlades också att betala en företagsbot på 50 000 kronor. Vid rättegången hävdade Sellbergs driftsledare, som också äger grusgropen, att han fått muntligt tillstånd av Länsstyrelsen att få fylla igen gropen. Tingsrätten menade att även om så var fallet så saknades stöd för att fylla igen gropen annat än med utfyllnads- eller efterbehandlingsmassor, och gick således på åklagarens linje: att dumpningen genomförts för att slippa betala avgifterna på den kommunala soptippen.

Betydligt dyrare blev det för företaget Småa AB som 2018 dömdes att betala 1,5 miljoner kr efter att ha dumpat schaktmassor på en allmänning i Vallentuna kommun. Material som, trots att företaget haft 8 veckor på sig, endast fraktats bort till hälften. Det höga bötesbeloppet motiverades bland annat med att schaktningen utgjort en olycksrisk i form av slukhål och att den stundande vintern innebar ”risk för dolt byggavfall”.

2010 döms ett byggföretag i Järvsö till 80 000 kronor i böter för under en längre tid systematiskt ha eldat byggavfall som färgburkar, kablar, trä och andra rester från husrivning utomhus. I tingrätten nekade företagets ägare till att miljöfarliga ämnen hade eldats med uppsåt, och hävdade att andra kunde ha eldat på platsen före företagets köp av fastigheten.

Ett globalt problem är också att bygg- och rivningsavfall, inklusive farligt avfall, försvinner över gränserna. Varje år stoppar den svenska tullen cirka 250 ton avfall, ofta med utvecklingsländer som destination. I ett prejudicerande fall 2017 dömdes en estnisk man till fängelse i ett år och sju månader för att under 2015 ha smugglat 45 lastbilsflak med över 180 ton byggavfall från Helsingfors till Tallinn på Estlandsfärjorna, material som till största del sedan dumpades i naturen. En medhjälpare till mannen i Estland dömdes också till böter på 4 500 euro. Avfallet härstammade från ett företag i Helsingfors som bland annat erbjuder bortforsling av bygg- och rivningsavfall åt sina kunder. Enligt uppgift ska företaget ha betalat 27 000 euro till den estniske mannen för att göra sig av med avfallet. ✖

RÄTT TILLSTÅND
Några konkreta råd, hämtade från Bygg- och fastighetsbranschens riktlinjer för hantering av bygg- och rivningsavfall (2019):
➔ Minimera avfallet redan innan det uppstår. Gör en utförlig materialinventering, upprätta en material- och avfallshanteringsplan och dokumentera mängd och läge för farligt och potentiellt farligt material.
➔ Källsortera enligt Sveriges Byggindustriers basnivå: utsorterat material för återanvändning, elavfall, trä, brännbart, plast, skrot/metall, fyllnadsmassor samt deponi. Sorterat avfall är också billigare att lämna ifrån sig.
➔ Kontrollera alltid att både transportör och mottagare av avfall har rätt tillstånd. Som exempel krävs inga tillstånd för att transportera icke farligt avfall från egen verksamhet på mindre än 50 ton eller 250 m³, medan transport av avfall från andras verksamheter, eller transport av farligt avfall kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen.
➔ Var noga med hur olika avfallsfraktioner ska hanteras och tumma inte på reglerna, särskilt inte när det gäller farligt avfall. Ett bra verktyg är mobilappen Farligt avfall, med vilken du snabbt kan ta reda på hur olika typer av avfall ska hanteras.