En av de största, och potentiellt viktigaste, punkterna i de kollektivavtal som Byggnads förhandlat under vårens avtalsrörelse är införandet av Svensk Byggkontroll – en kontrollfunktion som är tänkt att en gång för alla stänga fuskande byggföretag ute från marknaden. Men hur är det egentligen tänkt att fungera? Och vem kommer i slutänden att bära kostnaden för kontrollerna?

Att oseriösa, och till och med grovt kriminella, aktörer under längre tid har verkat i byggsektorn är inga nyheter för någon med minsta insyn i branschen. Övertrampen omfattar allt från att underlåta att betala skatt, semesterersättning och sociala avgifter till att utnyttja arbetskraft på ett sätt som närmast kan beskriva som människohandel. 

Att dessa företag rundar reglerna drabbar inte bara arbetstagarna, utan även de seriösa företag som inte längre har möjlighet att konkurrera på lika villkor. Många varnar också för att detta riskerar att skapa ett klimat, en ond cirkel, där allt fler känner sig tvingade att ta genvägar för att kunna hålla verksamheten igång. Det är en utveckling som i förlängningen hotar hela den svenska modellen. 

Enligt Skatteverkets beräkningar kostar arbetslivskriminalitet varje år samhället omkring 26 miljarder kronor bara i skattebortfall. Tittar man på de motioner som skrevs av Byggnads medlemmar inför årets avtalsrörelse så handlade hela 2 000 om just oseriösa byggföretag. 

SYSTEMATISKT ARBETE

Svensk Byggkontroll, som den nya kontrollfunktionen kallas, är resultatet av ett systematiskt arbete mot arbetslivskriminalitet som Byggnads, tillsammans med andra branschorganisationer, bedrivit under längre tid. 

En milstolpe längs vägen är huvudentreprenörsansvaret (att huvudentreprenören är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för underentreprenörer på ett bygge) som infördes i kollektivavtalen 2015, och som riksdagen senare lagstiftade om 2018. 

En annan var den åtgärdskommission som Byggnads tillsammans med Byggföretagen inrättade 2021, vars huvudsakliga syfte var att ta fram en åtgärdsplan för hur kontrollerna av fuskande byggföretag kunde effektiviseras, och hur dessa kontroller skulle kunna finansieras. Med andra ord, fundamentet för det som är Svensk Byggkontroll idag. 

TRE VECKOR FÖR HANDLINGAR

Enkelt uttryckt så innebär Svensk Byggkontroll att Byggnads ges betydligt större möjligheter att inhämta dokumentation om byggföretag vid granskningar än tidigare. Detta inkluderar uppgifter som anställningsavtal, lönespecifikationer och inbetalad inkomstskatt, Fora-kvittenser, arbetstidsjournaler samt intyg som visar var och hur arbetstagaren är försäkrad. 

Kontrollerna kommer utföras av Byggnads, och finansieras av en särskild tillsynsavgift som betalas av hängavtalsbundna företag. Utöver detta tillsätts en partsgemensam kontrollenhet som ska rödflagga företag som misstänks för kriminell verksamhet. 

Vid en granskning har byggföretag tre veckor på sig att tillhandahålla de aktuella handlingarna, antingen direkt till Byggnads representanter, eller via sin lokala arbetsgivarorganisation. 

Skulle fel/brister upptäckas vid granskningen, så har företaget en månad på sig (efter avslutad kontroll) att ”vidta rättelse” avseende de aktuella felen. 

Enligt Byggnads kommer ”20–30 personer, fördelade på olika platser i landet” att jobba med Svensk Byggkontroll, när verksamheten är fullt utbyggd. 

– Svensk Byggkontroll kan liknas vid en tvätthall för byggbranschen, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindblom till DMH.

– Det är ett sätt för oss att vässa verktygen, och på sikt stänga bovar, banditer och lycksökare ute, fortsätter Lindblom. Företag som valt att sätta i system att inte följa kollektivavtal, och att inte betala ut korrekta löner och avgifter. Det handlar dels om lönevillkor och statens möjlighet att få in skatt, men också om arbetsmiljön och arbetsvillkoren för arbetstagarna i de här företagen. 

Hur har vägen sett ut fram till det som är Svensk Byggkontroll idag? 

– En viktigt del av detta var när vi tog striden för huvudentreprenörsansvaret för några år sedan. På den tiden var det någonting som katten släpat in. Det var inte många som trodde det var möjligt att genomföra, och än mindre reglera i kollektivavtal. Inför förra avtalsrörelsen var åtgärdskommissionen [som inrättades 2021] ett indirekt ett krav från vår sida. Annars hade vi sagt upp det sista avtalsåret. Svensk Byggkontroll är en naturlig fortsättning på detta arbete, på åtgärdskommissionen och huvudentreprenörsansvaret, där vi vässar verktygen och kortar ledtiderna.  

Hur kommer kontrollerna att fungera, rent praktiskt? 

– Vid misstanke om fusk, så har vi rätt att välja ut 20 arbetstagare, alternativt 30 procent av arbetsstyrkan, och kontrollera löner och villkor för dessa arbetstagare. Med ett sådant underlag så ser man ganska snabbt hur det står till. Och står det inte rätt till, så kan dessa kontroller utökas.

– Det som är nog så viktigt är att vi redan nu har ett antal tusen förtroendevalda ute i de svenska företagen. Via företaget kan dessa förtroendevalda teckna en överenskommelse där arbetsgivarna kan bistå med att bekosta den fackliga utbildning som krävs. Och jag kan inte se någonting bättre än en fackligt förtroendevald som tillsammans med sitt företag jobbar med de här frågorna direkt på arbetsplatsen. Närmare verkligheten kan man inte komma. 

Under avtalsrörelsen menade arbetsgivarsidan att problemet med oseriösa företag egentligen inte fanns bland deras medlemmar, utan bland företag med hängavtal, eller de företag som helt saknar kollektivavtal. Hur ser du på detta? 

– Oseriösa aktörer finns överallt, även på arbetsgivarsidan, och bland hängavtalsbundna företag. Och såklart bland de som valt att inte teckna kollektivavtal. 

Vissa har också menat att den här typen av kontroller potentiellt skulle kunna leda till fler tvister mellan Byggnads och arbetsgivarsidan.

– Vi har naturligtvis försökt att ta höjd för detta, och täcka upp för alla bitar. Idag är vi överens [med arbetsgivarsidan] om hur verksamheten ska startas upp och se ut. Sedan vet vi ju, historiskt sett, att det alltid finns de som tycker annorlunda. Så exakt hur det kommer att utveckla sig i framtiden står skrivet i stjärnorna. 

Vad mer kan du säga om den avgift som ska finansiera kontrollerna?

– Ska vi göra det här på ett bra sätt, så behöver alla bidra på ett eller annat sätt. I den här uppgörelsen så finns en tillsynsavgift. Det är en kostnad som kommer att läggas på hängavtalsbundna företag. Exakt hur denna avgift ska se ut och fungera är någonting som vi håller på att titta på i dagsläget. 

Med alla kollektivavtal på plats, hur ser Byggnads arbete ut framöver?

– Närmast gäller ju att få den här apparaten [Svensk Byggkontroll] på plats, att göra den så pass bra som möjligt, och sedan följa upp det arbetet. Detta är ju någonting som kommer att hänga med in i nästa avtalsrörelse. Och då får det väl visa sig om det är någonting som behöver byggas ut, läggas till eller förändras.