Det brukar sägas att lågkonjunkturer generellt är en sämre grogrund för kriminella aktörer i byggbranschen. En ny rapport från Byggnads och Stockholms Byggmästareförenings gemensamma initiativ Fair Play Bygg visar dock på att arbetslivskriminaliteten inte minskat det senaste året, utan snarare bytt skepnad, och att de fuskande företagen hittat nya vägar att runda systemet. 

Det gångna året har på många sätt varit en tuff tid för byggbranschen, med ett halverat bostadsbyggande, över 1 700 konkurser och ett rekordstort antal olyckor/dödsfall. 

Dessvärre visar den sviktande konjunkturen inga tecken på att påverka den organiserade arbetslivskriminaliteten, en verksamhet vars nettovinster polismyndigheten uppskattar till omkring 150 miljarder kronor per år.

Men visst har det också gjort saker för att förbättra situationen. Under 2022/2023 har Arbetsmiljöverket i samarbete med åtta andra myndigheter öppnat sju stycken A-krimcenter från Umeå i norr till Malmö i söder. 

I februari 2024 presenterade regeringen två förslag för att underlätta kontrollen av fuskande företag: ett gällande lättnader i sekretessen myndigheter emellan så att dessa enklare ska kunna dela information sinsemellan, och ett gällande en myndighetsgemensam tipsfunktion för arbetslivskriminalitet.

SVARTA LÖNER FRÅN MINDERÅRIG

Under mars 2024 rullade Byggnads ut en av de största nyheterna från förra årets avtalsrörelse, det branschtäckande kontrollsystemet Svensk Byggkontroll. 

Utöver detta har flera organisationer inom samhällsbyggnadssektorn även krävt förbättrade möjligheter till kontroller genom ID06-systemet.

En gångbar indikator för den moderna arbetslivskriminalitetens omfattning och natur är Fair Play Byggs årliga rapport, som senast publicerades i slutet av februari 2024. 

Fair Play Bygg, som drivs och finansieras gemensamt av Stockholms Byggmästareförening och Byggnads Stockholm-Gotland, startades 2016 som ett svar på det ökande antalet svenska byggföretag som utkonkurrerades på grund av osunda villkor i byggbranschen. 

Till Fair Play Bygg kan arbetstagare, arbetsgivare och privatpersoner vända sig anonymt med tips om fusk inom byggsektorn – oavsett om tipset handlar om svartarbete, mutor, fusk med arbetsgivaravgifter eller brott mot utlänningslagen. Fair Play Bygg sammanställer sedan dessa uppgifter och ser till att informationen skickas vidare till myndigheter som Skatteverket, Polisen eller Arbetsmiljöverket. 

2 000 TIPS

Och visst har arbetet gett resultat. Sedan starten 2016 har över 2 000 tips kommit in till Fair Play Bygg. Av dessa har 1 120, det vill säga drygt hälften, skickats vidare till olika myndigheter, och sedermera resulterat i att 175 byggföretag kunnat upptaxeras med 124 miljoner kr. 

Vanligast är tips om svartarbete och skattebrott, och därefter penningtvättsbrott följt av brott mot utlänningslagen.  

Enligt Fair Play Byggs senaste rapport inkom 291 tips till Fair Play Bygg under 2023, vilket är i linje med 2022. Av dessa lämnades 158 vidare till myndigheter för vidare utredning. De flesta av de inkomna tipsen gäller större arbetsplatser, och den vanligaste lagöverträdelsen är alltjämt skattebrott och misstänkt svartarbete.

Men rapporten visar också på flera alternativa, mer eller mindre kreativa sätt, för fuskande företag att runda systemet – från fusk med ID06-kort till utnyttjande av minderårigas konton för utbetalning av svarta löner. Låt oss kolla på några av dem. 

Aktivitetsstöd är en subventionerad anställningsform där lönen betalas av Försäkringskassan i syfte att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Ett företag i Stockholms byggsektor hade satt i system att anställa sjukskrivna byggnadsarbetare med aktivitetsstöd. Väl på plats fick de sjukskrivna arbetstagarna i strid mot rådande regler utföra tunga lyft och andra slitsamma arbetsmoment. Några fasta anställningar blev det emellertid aldrig tal om. Byggjobbarna sades istället upp, och ersattes omedelbart av nya bidragsanställda.

Lönegaranti är en ersättning som betalas ut av staten till anställda som står utan lön vid konkurs eller företagsrekonstruktion. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer vilka som har rätt till lönegaranti. Själva utbetalningarna administreras av Länsstyrelsen. Under 2023 mottog Fair Play Bygg flera tips om aktörer som gång på gång startar nya bolag, bara för att kunna sätta dem i konkurs och få ut pengar från det offentliga.

Ett byggföretag hade under minst ett års tid använt sig av papperslösa arbetstagare som jobbat för så lite som 45 kr/tim. Arbetsuppgifterna, som ofta utfördes utan erforderlig utrustning och/eller information, inkluderade asbestsanering, bilning och byggstädning. 

En närmare granskning ledde till att en kvinnlig revisor, kunde identifieras som en så kallad “möjliggörare” för flera oseriösa byggföretag med stora skatteskulder och betalningsanmärkningar hos Kronofogden. 

Enligt flera uppgiftslämnare hade kvinnan, som misstänks vara avlönad av ett kriminellt nätverk, tillsammans med sin make (som också var delägare i det aktuella företaget) utsatt arbetstagare för hot, och till och med misshandel. 

En vanligt påtryckningsmedel för fuskande företag är att arbetstagarna ofta är beroende av arbetsgivaren för sitt uppehälle och boende. Påtryckningarna kan även omfatta arbetstagarnas familjer i hemlandet, som inte sällan bor i hus/lägenheter som ägs eller hyrs av byggföretaget. 

Under hösten 2023 inkom tips om ett företag som inte betalat ut lön på flera månader. När de anställda, som vid tiden bodde i en villa ägd av företaget, ifrågasatte den uteblivna lönen blev de utslängda från sitt boende. En närmare granskning visade också att byggföretaget hade obetalda skatter och arbetsgivaravgifter samt stora skulder hos Kronofogden.

Ett byggföretag, som förekommit i tidigare utredningar, redovisade ett 30-tal deltidsanställda, men inga heltidsanställda – samtidigt som företaget hade närmare 100 aktiva ID06-kort. 

En granskning visade att dessa ”deltidsanställda” i själva verket arbetade mer än heltid, och att de varit tvungna att ta ut en betydande del av sin lön i kontanter som sedan gavs tillbaka till arbetsgivaren. De skattade medlen användes sedan för att betala svarta löner och papperslös arbetskraft i andra bolag. 

En uppgiftslämnare kontaktade Fair Play Bygg efter att ha upptäckt suspekta transaktioner på en närstående minderårig persons bankkonto. Utredarna kunde styrka att en byggföretagare i släkten systematiskt gjort insättningar på den minderåriga släktingens konto, pengar som sedan togs ut som kontanter och användes för att avlöna svart arbetskraft. Ytterligare granskning visade också på stora skulder, både till underentreprenörer, återförsäljare av byggmaterial och till företagets egna skattekonto. 

”DANSKA” REGLER I SVERIGE?

Så hur ska vi tolka Fair Play Byggs rapport? Varför är arbetslivskriminaliteten alltjämt ett så pass stort gissel för byggbranschen? Och framför allt, vad kan göras för att förbättra situationen framöver?

DMH kontaktade Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm/Gotland och talesperson för Fair Play Bygg.

– Generellt skulle jag säga att läget i branschen inte har förändrats särskilt mycket det senaste åren, säger Tomas. Anledningen är egentligen inte att verktygen saknas, utan mer att myndigheterna inte varit särskilt intresserade att jobba med de här frågorna. Särskilt inte ute på arbetsplatserna. Det som trots allt är positivt är att arbetslivskriminalitet är på agendan idag, på ett annat sätt än tidigare. Hade vi inte startat Fair Play Bygg 2016 så hade vi till exempel inte haft AKC [Center mot arbetslivskriminalitet] idag.

På vilket sätt har lågkonjunkturen och det stora antalet konkurser i byggbranschen påverkat arbetslivskriminaliteten?

– Vi ser inte någon tendens till större förändringar, åtminstone inte än. Många av företagen som går i konkurs, de gör det för att de blir utkonkurrerade, medan de oseriösa företagen finns kvar. Tyvärr så är det fortfarande gångbart att konkurrera med bristande arbetsmiljö och taskiga anställningsvillkor, och att sätta företag i konkurs för kortsiktig vinning och snabba pengar. Det här är företag som kanske är aktiva sex, sju år. Sedan är de borta. 

Av den nya rapporten att döma verkar det som att de fuskande företagen funnit nya vägar att runda systemet. 

– Så är det definitivt. Det finns en stor palett, och en uppfinningsrikedom som är fascinerande. Vad som dock är viktigt att komma ihåg är att arbetstagarna i de här företagen ofta är i en beroendeställning, och har väldigt små möjligheter att säga emot. Det är människor som riskerar att ställas på bar backe i ett främmande land, utan pengar eller möjligheter att ta sig hem. Det är en extrem människoexploatering. 

En förutsättning för en stor del av arbetslivskriminaliteten är väl fortfarande de långa underentreprenörskedjorna?

– Ja, egentligen är det ju ganska enkelt. Huvudentreprenören måste ta på sig ansvaret att ha koll på vilka som befinner sig på arbetsplatsen. Problemet är, åtminstone på större byggarbetsplatser i Stockholmsområdet, att det i praktiken inte är möjligt.

– För 20–25 år sedan hade huvudentreprenören oftast egen personal, och kanske en handfull underentreprenörer med kompetens som man själv saknade, säger Tomas. Idag har huvudentreprenören ofta tre, fyra anställda, och sedan ett 100-tal underentreprenörer. Företag som dessutom byter skepnad och skiftar i ägarstruktur likt kameleonter. Första veckan har man en vit verksamhet med korrekt avlönad personal på plats, för att sedan växla till en gråsvart verksamhet med riktigt dåliga villkor för arbetstagarna. 

Vilket är det enskilt största problemet? 

– Att myndigheter branschorganisationer, fackföreningar och byggföretag inte vågar sätta ned foten och gemensamt säga att ”Åt det här hållet ska vi gå”. Det handlar om en samhällsutveckling där vi måste gå åt samma håll. Det räcker inte med att säga ”Det är för jäkligt med arbetslivskriminalitet”, och sedan inte göra någonting åt det. 

Vad betyder detta i praktiken?

– Byggföretagen måste till att börja med städa i sina egna bås. Myndigheterna måste kliva fram och tillhandahålla kompetens för att hantera de här frågorna, både centralt och ute på arbetsplatserna. Beställarna måste se över hur upphandlingsdelen ska skötas, både sett till vilka krav som ska ställas, och vad som ska göras om saker och ting inte står rätt till.

– Ett problem är också att den befintliga lagstiftningen tenderar att rikta in sig på den enskilda individen, snarare än företaget bakom som utnyttjar arbetstagarna, säger Tomas. Ett bättre system skulle vara som man har det i Danmark, där illegala arbetstagare fortfarande kan få arbetstillstånd, men där arbetsgivaren får ett väldigt kännbart skadestånd.