Tiden börjar rinna ut för Byggnads och motparten Byggföretagen. Sista april löper det nuvarande byggavtalet ut. Om inte de förhandlingar som pågått sedan mitten av februari går i mål innan deadline kan stridsåtgärder som strejk eller blockad vara nästa steg. Men vad är det egentligen man förhandlar om?

Byggavtalet, Byggnads största kollektivavtal, påverkar i dagsläget över 100 000 arbetstagare. Enkelt uttryckt är Byggavtalet en överenskommelse mellan facket och dess motpart arbetsgivarna som reglerar saker som lön, arbetstid och arbetsmiljöfrågor. Byggavtalet, som det ser ut i dagsläget, löper på två år. Det avtal som nu löper ut i slutet av april har med andra ord funnits sedan 2021.   

För sammanhanget är det också viktigt att nämna ett annat avtal. Så sent som i slutet av mars vart det klart att facket på industrisidan och arbetsgivarsidan var överens om industrisidans motsvarighet till byggavtalet, industriavtalet. 

En central del av detta avtal är det så kallade ”märket”, vilket sedan 1997 fungerat som en norm för lönenivåerna på arbetsmarknaden, inklusive byggbranschen. 

För årets avtal landade detta märke på 7,4 procent för den tvåårsperiod som avtalet gäller, fördelat på 4,1 procent det första året, och 3,3 procent år två. Detta är jämförelsevis det högsta värdet i industriavtalets historia. 

Så vad är det då som Byggnads och Byggföretagen förhandlar om? Och varför kommer man inte överens?

För att reda ut begreppen har vi pratat med Thorbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads och Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen – två av de representanter som suttit med vid förhandlingsbordet under våren. Det här är några av de viktigaste frågorna de kommande veckorna. 

• Byggavtalets längd

En av de frågor där parterna är oense är själva byggavtalets längd. I sina yrkanden/krav inför årets avtalsrörelse hävdar Byggnads att ett ettårigt avtal är ”ett måste”.

– Vi befinner oss i en ekonomisk osäker tid, säger Thorbjörn på Byggnads. Inflationen är hög, Riksbanken höjer räntorna och faktorer som kriget i Ukraina och kvardröjande ekonomiska effekter av pandemin pressar upp priserna på mat, el och drivmedel.

– I ett läge där omständigheterna gör att våra medlemmar riskerar att bli uppsagda, så vore ett längre avtal [än ett år] direkt oansvarigt för branschen. Ett kortare avtal skulle ge oss möjlighet att utvärdera det ekonomiska förutsättningarna och läget på arbetsmarknaden och i byggbranschen, fortsätter Thorbjörn.

– Detta är någonting som vi behöver lösa ganska snart, för att komma in i reella förhandlingar, menar Mats på Byggföretagen. För oss är det en ickefråga att avtalet ska löpa på något annat än två år.

– Arbetsgivarsidan inom industrin har ju ”betalat” för fredsplikt under dessa två åren, till ett pris av en löneökning på sammanlagt 7,4 procent under de här två åren. Det är så konstruktionen ser ut. Det är lite som att säga att ”Nu vill jag kunna betala 15 kr/kg för bananerna”, när marknadspriset sedan tidigare är bestämt till 30 kr/kg. Som vi ser det skulle ett kortare avtal vara ett brott mot märkessättningen.

• Hårdare granskning 

Att krafttag behövs mot oseriösa företag och kriminella aktörer är Byggnads och Byggföretagen ense om. Däremot har de olika syn på hur kontroller och uppföljning på arbetsplatserna ska fungera. 

– Fusket i byggbranschen går att förebygga och kontrollera bort, säger Thorbjörn på Byggnads. Men för att få bukt med de kriminella företagen måste kontrollerna bli fler och effektivare. Det måste vara självklart att alla företag som har kollektivavtal granskas för att säkerställa att kollektivavtalet följs, och att de som inte sköter sig stängs ute från våra arbetsplatser.

– Problemet är att Byggföretagen hävdar GDPR för precis allting. En granskning tar därför väldigt lång tid. Vi måste få till en mycket snabbare och effektivare process. Det är det som avtalsrörelsen handlar om den här gången. Enligt vår uppfattning så skyddas de fuskande företagen i dag. 

”RISKERAR BLI RÄTTSOSÄKERT”

– Byggnads vill införa en granskningsavgift, säger Mats på Byggföretagen. I praktiken innebär det att företagen ska betala för att Byggnads ska göra inspektioner på arbetsplatserna. Att Byggnads vill ta på sig en myndighetsroll är ett problem. Det riskerar snabbt att bli rättsosäkert om andra än skatteverket ska kontrollera att företag betalar skatt, om andra än arbetsmiljöverket ska kontrollera att företag är med i utstationeringsregistret eller om andra än Migrationsverket ska kontrollera att arbetstagare har rätt att jobba i Sverige.

– Som organisation kontrollerar vi redan våra medlemmar och utvecklar hela tiden effektiva digitala metoder som ska hjälpa våra medlemmar att kontrollera sina underentreprenörer, men vi behöver även tillgång till information från våra myndigheter för att det ska var möjligt. En fackförening kan aldrig ersätta den typen av kontroll och information, fortsätter Mats.

Byggföretagen menar också att problemet med oseriösa aktörer snarare existerar hos företag utan kollektivavtal, alternativt hos företag med hängavtal. 

– En sak som är viktig att komma ihåg är att det idag finns 107 000 byggföretag i Sverige, säger Mats. Av dessa är 4 000 medlemmar hos oss [Byggföretagen], och ytterligare kanske 10 000 är medlemmar i våra systerorganisationer. Bland de företag som vi representerar så finns inte den här problematiken på samma sätt. Den finns bland de företag som saknar kollektivavtal, och kanske i viss mån även hos de företag som har hängavtal.

– Om man nu ska göra saker, så borde Byggnads lägga mer kraft på att kontrollera att företag som anlitar hängavtalsbundna företag i vart fall kan vara säkra på att de anställda har rätt villkor. Än så länge har Byggnads inte kommit längre än att kontrollera runt 10 procent av dessa företag, vilket gjort att många oseriösa företag har kunnat passera under radarn.

• Egen personal 

En viktigt punkt för Byggnads under förhandlingarna har också varit att begränsa de långa underentreprenörskedjorna till ett led på arbetsplatserna, något som Byggföretagen menar skulle begränsa möjligheterna till att få rätt resurser, särskilt för de mindre företagen. 

– Ju fler företag det finns på en arbetsplats, desto större är möjligheterna att kringgå regelverket, säger Thorbjörn på Byggnads. Genom att begränsa möjligheten att ta ett kontrakt, och sedan låta ett annat företag göra jobbet, så begränsar vi möjligheterna till fusk. Det ska löna sig att utföra arbetet i egen regi, med egen personal.

”MAXIMALT ETT ENTREPRENÖRSLED”

– Byggnads menar att byggföretagen ska ha egen personal till 80 procent, att det ska finnas maximalt ett entreprenörsled, och att även de underentreprenörer som anlitas ska ha 80 procent egen personal. Vid större entreprenader, där det ofta finns ett större antal specialister, så skulle byggföretaget alltså behöva ha den kompetensen själv. Skulle detta införas skulle det inte bara innebära stora kostnader, det skulle också skapa en stor osäkerhet eftersom byggföretag normalt inte kan sysselsätta de specialister som krävs för utföra sina projekt. Det skulle innebära att ett stort antal människor skulle behöva sägas upp och återanställas om vartannat.

• Arbetstid 

Arbetstidsbestämmelserna är en annan central fråga, där Byggnads vill begränsa arbetsgivarens möjligheter att förlägga arbetstid på kvällar och helger, medan Byggföretagen vill se ett mer flexibelt regelverk. 

– Med de nuvarande bestämmelserna är det möjligt för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden på veckans alla dagar, och i princip dygnet runt, säger Thorbjörn på Byggnads. Det har gjort det möjligt för oseriösa företag att utnyttja arbetstagares svagare ställning, okunskap och rädsla för att bli av med jobbet, för att mer eller mindre tvinga dem att gå med på osunda arbetstider. Vi vill begränsa den möjligheten för dem.

– Överlag vill Byggnads flytta en massa vardagsbeslut till ombudsmän. Enligt oss bör det vara en fråga mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om man ska börja 06.00 eller sluta 18.00, så länge man inte bryter mot arbetstidslagen, betalar övertidsersättning och så vidare, säger Mats och fortsätter:

– Det behövs för att man ska kunna möta den moderna arbetsmarknaden. Den moderna hantverkaren är idag både man och kvinna, och av olika härkomst och så vidare. Man kanske hämtar och lämnar på förskolan. Man kanske har andra religiösa högtider. Det är saker som en ombudsman inte har tillräcklig kunskap om, eftersom man inte är direkt berörd. 

TIOTAL FÖRHANDLINGSTILLFÄLLEN INBOKAT

Så vad händer nu? Byggnads och Byggföretagen har i skrivande stund tre, fyra veckor på sig att komma överens. Fram tills 30 april är ett tiotal förhandlingstillfällen inbokade, där parterna kommer att diskutera det framtida avtalet. Skulle parterna inte komma överens innan tidsfristen löper ut finns ett antal vägar att gå.

Ett scenario är att förhandlingarna helt enkelt fortsätter. Det finns egentligen ingen tidsram för hur länge förhandlingar kan pågå. Detta förutsätter dock att parterna upplever att det finns förutsättningar att gå i mål. 

Alternativet är att ta i med ”hårdhandskarna”. Om parterna inte kommer överens kan båda sidor välja att sätta press på motparten genom att vidta stridsåtgärder. Normalt sett är det dock bara facket som vidtar offensiva stridsåtgärder eftersom arbetsgivarsidans kostnader för en konflikt är så pass höga. 

”MYCKET KAN HÄNDA”

Den vanligaste stridsåtgärden är att facket tar ut sina medlemmar i strejk. En annan konfliktåtgärd är blockad, då facket förhindrar arbete på arbetsplatsen. Arbetsgivarnas främsta konfliktåtgärd är lockout, då arbetstagarna stängs ute från arbetsplatserna och sin rätt till lön. Denna typ av stridsåtgärd vidtas inte sällan om facket har varslat om strejk.  

– Vi ser möjligheterna att komma överens kring alla frågor som relativt små, säger Thorbjörn på Byggnads. Vi har en motpart som helt enkelt inte delar vår bild av arbetsmarknaden. Men mycket kan fortfarande hända på de veckor som är kvar. 

– I dagsläget känner vi inte något större hot för varsel och konflikt, säger Mats på Byggföretagen. Jag hoppas och tror att vi kommer att lösa detta via förhandlingar. Dock är det vissa frågor som behöver lösas. Ett ettårigt avtal är till exempel helt omöjligt som vi ser det. Samma sak gäller det här med egen personal, åtminstone sett till hur Byggnads har beskrivit sitt yrkande.