Juristen: “Byggnads utnyttjar sin ställning”

Granskningen av fackets arbetsmetoder och ensamföretagarnas villkor på byggarbetsplatserna rullar vidare. ”Byggnads har en för snäv syn på gränsen mellan arbetstagare/uppdragstagare”, menar Maskinentreprenörernas förhandlingschef och chefssjurist Claes Arenander, som också pekar på stelbenta kollektivavtal och ett tamt skattesystem.
Juristen: “Byggnads utnyttjar sin ställning”

Att enmansföretagares villkor på byggarbetsplatserna är en het potatis är tydligt. För just Juristen är det definitivt ett av de ämnen som genererat mest respons från er som läser tidningen, och det är vi självklart glada för på DMH.

Maskinentreprenörerna, branschoch arbetsgivarorganisationen för Sveriges maskinentreprenörer, företräder drygt 4 000 företag med nästan 20 000 anställda. Av dessa företag är omkring 1 500 enmansföretagare – mindre entreprenörer som anlägger vägar, gräver ned bredband, vatten- och avloppsledningar, kör kran och lastar malm i gruvorna.

Många av dessa enmansföretag, oavsett det handlar om ”Kalle med en Bobcat på villauppfarten” som tar jobb sporadiskt till entreprenörer som flyttar mellan storbyggena, är anslutna till en förmedlare. Ett vanligt förfarande när en byggherre/beställare behöver kapacitet i form av till exempel en grävmaskin eller hjullastare är att de vänder sig till förmedlaren som i sin tur sedan tar kontakten med entreprenören. I Sverige finns idag ett 50-tal större förmedlare.

– Jag tycker det är jättebra att ni belyser den här frågan, säger Claes Arenander, förhandlingschef och förbundsjurist på Maskinentreprenörerna. enmansföretagarna är en livsviktig resurs för Sverige. Utan dem skulle det inte fungera. Att enmansföretagen som grupp vuxit sig enormt stor de senaste 15-20 är egentligen någonting som passerat Byggnads förbi fram tills ganska nyligen, då man insett att det här är en stor grupp ”förlorade” medlemmar. Värt att komma ihåg är också att många av de entreprenörer som idag har ganska många anställda en gång börjat utan enmansföretagare.

Ett centralt begrepp när man pratar om arbetspolitiska frågor generellt och enmansföretagarnas situation på byggena i synnerhet är huruvida en entreprenör är att betrakta som arbetstagare eller uppdragstagare.

– Tittar man på de lagar och regler som finns så är det egentligen ganska klart vad som gäller, fortsätter Claes. Det finns inga rättsliga hinder att anlita enmansföretagare, varken för längre och kortare uppdrag. Rent arbetsrättsligt är dock just att titta på huruvida någon är arbetstagare eller uppdragstagare en av de svårare och mer komplexa bedömningar som man får göra som jurist. Mycket har att göra med att det är en bedömning som behöver göras över tid, snarare än för enstaka projekt. Och här kan jag tycka att Byggnads har en tendens att göra alldeles för snäva tolkningar. Som exempel tar Claes upp fallet med Anders Becker, kranföraren som DMH tog upp i förra numrets Juristen.

– Att hävda att en entreprenör är att betrakta som arbetstagare, trots att han faktiskt hade gjort jobb åt andra uppdragstagare under samma tidsperiod, eller hävda att uthyrningsföretaget bara skulle ha rätt att anlita Anders om den ordinarie kranföraren var sjuk eller hade gått på semester, det är enligt min mening att missbruka sin ställning.

MURARE UTAN SPADE

Begreppet arbetstagare/uppdragstagare har provats ett antal gånger i Arbetsdomstolen (AD). Som exempel prövades till exempel ett fall med en murare som under flera års tid jobbade åt samma uppdragsgivare, och därtill inte ens ägde sin egen utrustning. Muraren betraktades i det fallet som arbetstagare. På senare tid har AD även prövat begreppet för andra branscher, till exempel frisörer som hyr stolar på salonger eller entreprenörer som frilansar år produktionsbolag.

– Huvudregeln bör vara, anser jag, att om man som enmansföretagare har flera uppdrag under samma tidsperiod så ska utgångspunkten vara att man är att betrakta som uppdragstagare, säger Claes. Däremot, jobbar du år in och år ut åt samma beställare, och som murara inte ens har din egen spade, då kan jag hålla med AD om att man mer är att betrakta som anställd. Claes menar också att Byggnads har en tendens att ”hänga upp sig” på att man som entreprenör måste äga sin utrustning.

– Ta kranbranschen till exempel, där en torn- eller mobilkran kan kosta 10 miljoner kr. Då är det svårt att begära att varje enmansföretagare ska äga sin egen kran. En bidragande orsak till problemet, menar Claes, är också kollektivavtalens utformning och skattesystem.

– Dagens kollektivavtal är väldigt stela, framför allt Byggnads avtal, och särskilt när det kommer till lönesystem och anställningsformer. Som exempel finns det knappt någon visstidsanställning i dem. Det är ett väldigt gammaldags upplägg som inte anpassat till dagens entreprenadmaskinbransch.

Avtalens utformning har också gjort att de duktiga entreprenörerna och maskinförarna istället startar eget som enmansföretag. Vi har också ett skattesystem som bidragit till den här utvecklingen. Allt från firmabilar som fördelaktigt nyttjas privat till att man drar av lite trallskruv och tryckimpregnerat till sommarstugan. Eller 3:12-reglerna som gör att man kan samla pengar på hög och ta ut dem vid en senare tidpunkt med lägre beskattning. Jag lägger ingen värdering i den här frågan, men det förklarar delvis utvecklingen beträffande många enmansföretag.

Varför har det inte pratats mer om de här frågorna, när det uppenbarligen finns en ganska utbredd problematik?

– Byggnads har velat slå näven i bordet och ”sätta stopp” för enmansföretagen vid flera tillfällen. Blir det för många enmansföretag så påverkar det också såklart deras medlemssiffror. Saken är att du inte bara kan vrida av kranen med en gång. Det är ändå tusentals enmansföretagare vi pratar om, som behövs för att kunna bygga Sverige. I grund och botten så har vi ett system som fungerar på ett bra sätt. Att Byggnads får för sig att saker och ting inte går rätt till när de faktiskt gör det, och river upp en jäkla massa jobb på grund av det, det tycker jag är beklagligt.

Vilka råd skulle du vilja ge enmansföretagarna i byggbranschen?

– Som enmansföretagare bör du inte jobba för samma uppdragsgivare år ut och år in utan att ha några andra kunder. Då är risken att du till slut blir att betrakta som anställd. Och det är inte vi, eller Byggnads, som säger det. Det är så som lagen ser ut. Som enmansföretagare är också viktigt att tänka på ditt eget kontraktsförhållande, din självständighet och ditt ansvar i förhållande till din beställare. Är man medlem hos oss på Maskinentreprenörerna så kan vi ofta hjälpa till. Vi har löst jättemånga tvister av det slag som ni skrivit om i DMH, både med SEKO och Byggnads. I de flesta av de fallen har vi kunnat visa på att entreprenörerna har agerat korrekt, men i ett mindre antal fall har förhandlingarna strandat. Och skulle det behövas att en fråga prövas i AD för att enmansföretagen ska kunna verka i branschen, då välkomnar vi en sådan prövning

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER