Tro det eller ej, men efter månader av hårda förhandlingar, där konflikt och stridsåtgärder fler än en gång bara varit timmar bort, är avtalsrörelsen för byggbranschen i mål. Sedan vår senaste artikel i ämnet, har nya kollektivavtal tillkommit för Sveriges målare, maskinförare, entreprenadmaskinförare och installatörer av VVS/kyla.

I de två senaste numren av DMH har vi här i ”Juristen” skrivit om årets avtalsrörelse, och vägen fram till de kollektivavtal som under den avtalsperioden (två år i de flesta fall) ska reglera löner, anställningsvillkor och förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare i byggbranschen. I denna tredje och sista del kommer vi att knyta ihop säcken och ta artikelserien i mål. 

Sedan förra numret av DMH, som publicerades i mitten av maj, har ytterligare fyra stycken för byggbranschen viktiga kollektivavtal blivit klara. Uppräknat i den ordning som dessa avtal undertecknades så handlar det om Måleriavtalet (17/5), Teknikinstallationsavtalet (24/5), Entreprenadmaskinavtalet (24/5) och Maskinföraravtalet (31/5). 

Gemensamt för dessa avtal är att lönerna följer det så kallade märket, den normerande lönenivå som tidigare i år avtalats mellan industrins parter – och då landade på rekordhöga 7,4 procent fram tills 2025, fördelat på 4,1 procent det första avtalsåret och 3,3 procent det andra.

I den här texten kommer vi att kolla på de viktigaste punkterna i dessa fyra avtal, och därefter prata kort med två av nyckelpersonerna under förhandlingarna av avtalen: Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin, och Maskinentreprenörernas förhandlingschef Claes Arenander.

MÅLERIAVTALET

Det första av ovan nämnda avtal att undertecknas var Måleriavtalet (17/5), som omfattar cirka 13 000 anställda, och tecknas mellan Måleriföretagen och den fackliga motparten Svenska Målarförbundet. 

Under de intensiva förhandlingarna stod parterna länge långt ifrån varandra i flera centrala frågor. Först efter att 390 målare tagits ut i strejk 12/5, och fackförbunden Byggnads, Elektrikerna och Fastighets sympativarslat 16/5, kunde stridsyxan slutligen grävas ned, och ett nytt avtal skrivas under. 

VIKTIGA PUNKTER: MÅLERIAVTALET

➔ En av stötestenarna under förhandlingarna var frågan om vilka yrkeskvalifikationer som ska krävas för att betraktas som en färdigutbildad målare. I det nya avtalet har kompetenskraven både höjts och förtydligats. De som saknar formell målarutbildning behöver numera ha minst fyra års dokumenterad anställning som målare, samt dokumenterad erfarenhet i enlighet med en särskild utbildningsplan, för att betraktas som färdigutbildade målare. I annat fall kan dessa anställas som lärlingar.

➔ Nytt är även en graviditetslön med ett lönepåslag på 10 procent av bibehållen lön för de kvinnliga målare som inte kan arbeta under hela sin graviditet, och därav får graviditetspenning från Försäkringskassan.

➔ Parterna kom också överens om att Måleribranschens yrkesnämnd ska komma med förslag till åtgärder för att öka antalet gesällprov

TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET

Teknikinstallationsavtalet, som undertecknades 24/5 omfattar cirka 30 000 anställda verksamma i kyl-, VVS- och värmepumpbranschen, och tecknas mellan Installatörsföretagen och den fackliga motparten Byggnads. 

Även dessa förhandlingar resulterade i att den fackliga parten varslade om strejk (12/5). Nio dagar efter att det gällande avtalet gått ut kunde parterna dock enas, utan att strejken verkställts. 

VIKTIGA PUNKTER: TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET

➔ I alla de fem avtal som Byggnads förhandlat, inklusive teknikinstallationsavtalet, kommer den nya kontrollfunktionen Svensk Byggkontroll att finnas med. Kort sagt innebär det att Byggnads anställda och förtroendevalda kommer att specialutbildas för att effektivt kontrollera företag och underentreprenörer. Och att granskade företag är skyldiga att tillhandahålla de dokument som Byggnads begärt ut inom tre veckor, antingen till Byggnads eller till arbetsgivarorganisationen, Installatörsföretagen i det här fallet.

➔ Företag måste förhandla med Byggnads vid anlitande av underentreprenör och bemanningsföretag.

➔ Skärpta/tydligare regler kring utlåning av personal mellan företag. Bland annat är det numera möjligt för arbetstagare att återkalla sitt samtycke till utlåningen.

ENTREPRENADMASKINAVTALET 

Samma datum som Eeknikinstallationsavtalet kom på plats (24/5), undertecknades också ett nytt entreprenadmaskinavtal. Avtalet omfattar 4 000 anställda, och tecknas mellan Maskinentreprenörerna och Byggnads. 

Det nya avtalet ger bland annat större möjligheter att tillämpa individuell lönesättning, och större flexibilitet när det kommer till arbetstidens förläggning. 

VIKTIGA PUNKTER: ENTREPRENADMASKINAVTALET

➔ Svensk Byggkontroll (se teknikinstallationsavtalet). 

➔ Större möjligheter att tillämpa differentierade lönenivåer, det vill säga individuell lönesättning som alternativ till laglön, med upp till 15 procent för maskinförare, rivare och arbetstagare som utför grundförstärkningsarbeten.

➔ Större flexibilitet av arbetstidens förläggning. Att arbetstiden numera kan förläggas åtta sammanhängande timmar per dag mellan 06.00 och 18.00, ska göra det enklare att kombinera jobb och familjeliv.

➔ Krav på att installera klimatanläggning i alla hytter senast juni 2024.

MASKINFÖRARAVTALET 

En av hela avtalsrörelsens sista pusselbitar att läggas på plats var Maskinföraravtalet (31/5), som omfattar 15 000 anställda och förhandlas av Maskinentreprenörerna och den fackliga motparten Seko. Det nya Maskinföraravtalet ger bland annat medlemsföretagen bättre möjligheter att hitta ersättare när arbetstagare säger upp sig. 

VIKTIGA PUNKTER: MASKINFÖRARAVTALET

➔ Arbetstagare med provanställning ska ge två veckors varsel innan de avslutar sin provanställning.

➔ För arbetstagare med minst två års anställning gäller två månaders uppsägningstid innan de avslutar sin anställning.

➔ Arbetstagare som lämnar sin anställning utan att följa uppsägningstiden ska betala ett skadestånd motsvarande 100 procent av utgående lön, för den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.

➔ Den som nyanställs upp till tre månader innan lönerevision, har möjlighet att få den nya lönen för den kommande revisionen direkt från tillträdesdagen, inklusive kommande löneökning.

40 MIN FRÅN STREJK 

Hur har då avtalsrörelsen varit för de som suttit vid förhandlingsbordet? Och är parterna nöjda med de avtal som undertecknats? Vi kollar läget med Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads och Claes Arenander, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna.

– Jag tycker över lag att vi lyckats väldigt bra, säger Torbjörn Hagelin på Byggnads. Mest nöjda är vi med att ha fått igenom Svenskt Byggkontroll, precis som på alla de kollektivavtal som vi förhandlat. Och att vi fick till skrivningen kring underentreprenörer i Teknikinstallationsavtalet [att företag måste förhandla med Byggnads vid anlitande av underentreprenör och bemanningsföretag]. Samt att vi som facklig organisation har 14 dagar på oss att reagera på om man vill att företaget ska kunna ta in viss personal eller inte.

Vilka har varit svårast under förhandlingarna? 

– Ett stort problem vid förhandlingen om Teknikinstallationsavtalet var att Installatörsföretagen inte stod på egna ben, utan behövde rätta sig efter andra arbetsgivarorganisationer. När en annan arbetsgivarpart lade sig i förhandlingarna, såg vi ingen annan utväg än att varsla.

Hur nära var strejken?

– Efter att vi varslat [12/5] skulle konflikten ha gått igång 19/5. Medlarna lämnade ett bud [som parterna accepterade] på morgonen samma dag, 40 minuter innan 1 500 personer skulle ha tagits ut i strejk.

– På det stora hela är jag väldigt nöjd med vårt resultat, säger Claes Arenander på Maskinentreprenörerna. På alla avtalsområdena har vi trots allt gjort ganska stora förändringar av de allmänna villkoren. Det är lösningar och regler som vi tycker passar våra medlemsföretag, och som branschen behöver just nu.

Vad är du mest nöjd med att ha fått igenom?

– Jag tycker till exempel att vi fått till stora framsteg inom lönebildningen i Entreprenadmaskinavtalet [möjligheter till differentierade lönenivåer]. För Byggnads har ju lönebilden suttit väldigt långt inne, men det verkar ändå så att de insett att det är så här verkligheten ser ut. Tittar vi på maskinföraravtalet så har vi under flera års tid kunnat se att personalomsättningen hos våra medlemsföretag har varit extremt hög, och att strunta i uppsägningstiden har i många fall nästan blivit praxis. Med de nya reglerna vill vi skapa lite mer ordning, och ge arbetsgivarna en rimlig möjlighet att hitta ersättare.

Svensk Byggkontroll var en het potatis när byggavtalet förhandlades. Hur ser ni på den nya kontrollfunktionen?

– Arbetslivskriminalitet och sund konkurrens är såklart jätteviktiga frågor. I Svensk Byggkontroll så ligger dock en fördjupad lönegranskningsregel som vi kanske inte tar emot med öppna armar. Vår ståndpunkt är att våra medlemsföretag inte gör fel i en utsträckning som skulle göra den här typen av granskning motiverad. Samtidigt har man ju fått in det här [Svensk Byggkontroll] på byggavtalet, så det vore nästan konstigt om inte samma regelverk skulle gälla för våra medlemmar, som trots allt jobbar på samma arbetsplatser.