Med höjd terrorhotnivå, Rysslands invasion av Ukraina och ett skakigt läge i omvärlden i stort är intresset för att uppföra och upprusta skyddsrum större än någonsin, både bland fastighetsägare och privatpersoner. Men för den som vill bygga ett skyddsrum enligt konstens alla regler finns ett omfattande regelverk att förhålla sig till.

Det finns i dagsläget omkring 64 000 skyddsrum inom Sveriges gränser, med plats för cirka sju av Sveriges 10,5 miljoner invånare. De flesta av dessa skyddsrum kallas normalskyddsrum och återfinns i källarplanen på hyreshus, skolor, shoppingcenter och andra typer av kommunala och kommersiella fastigheter.

Den vanligast storleken för skyddsrum är utrymmen dimensionerade för 60 eller 120 personer. Sveriges största skyddsrum är Katarinaberget på Södermalm i Stockholm, som har plats för 8 000 personer. Utöver normalskyddsrummen finns dessutom ett stort antal så kallade skyddade utrymmen med en lägre skyddsnivå.

Det kan till exempel vara källare med kraftiga stommar eller utrymmen i tunnelbanesystem som erbjuder ett bra skydd mot stötvågor och splitter, men som inte har filtrerad luft. Mindre känt är kanske att ett hundratal skyddsrum, som i händelse av krig är tillgängliga för allmänheten, även finns i privatbostäder.

De flesta av Sveriges skyddsrum har alternativa användningsområden under fredstid. Vanliga exempel är att skyddsrum används som pingisrum, cykel- och lägenhetsförråd eller lager. Vissa inhyser till och med aktiva verksamheter som omklädningsrum, gym eller förskolor. Regeln är dock att skyddsrummet ska kunna iordningsställas på högst 48 timmar.

Sedan 2002 byggs inga nya skyddsrum i Sverige, vilket har gjort att det totala antalet sakta men säkert minskat. Detta år avskaffades nämligen kravet att bygga skyddsrum vid nyproduktion. Däremot ersätts fortfarande skyddsrum som försvinner då befintliga rivs eller avvecklas.

UPPDRAG AV REGERINGEN

Från och med 2009 är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som på uppdrag av regeringen ansvarar för att Sveriges skyddsrum fyller sin funktion.

MSB kontrollerar bland annat att det finns tillräckligt många skyddsrum, och att de som finns uppfyller de rådande kraven. MSB ger också ut handboken Skyddsrum SR 24, som omfattar de viktigaste bestämmelserna kring skyddsrum.

Låt oss kolla på några av dem. Skyddsrum ska byggas på fast mark som friktionsjord eller berg/bergkross, alternativt på lermark med pålad grundläggning. Skyddsrum får inte byggas lägre än en meter under grundvattennivån, eller i anslutning till inkommande hetvatten/fjärrvärmeledningar och utrymmen med explosiva/brandfarliga varor.

RUMSHÖJD PÅ 240 CM

Ett skyddsrum ska vara storleksmässigt dimensionerat för ett visst antal personer. Enligt SR 24 ska som exempel ett skyddsrum för 60 personer ha en golvyta på minst 53,5 m2 exklusive innerväggar och pelare, och en rumshöjd på minst 240 cm.

Ett skyddsrums yttre väggar och bjälklag ska vara minst 350 mm tjocka, och innerväggar företrädesvis 200 mm. För en byggnad med flera ovanliggande våningar rekommenderas ett bjälklag på 450–500 mm. Ett skyddsrum ska vidare ha minst två reservutgångar. Om dessa är placerade på samma fasad ska de vara åtskilda med ett avstånd om minst 10 meter.

Ett skyddsrum ska vidare också ha egen försörjning av friskluft, vatten, elektricitet och avlopp, samt kommunikationsmöjligheter via genomföringar för tele/radio. Ett skyddsrum kan dock ha en alternativ utformning under fredstid, som då omfattas av Boverkets ordinarie regelverk. Exempelvis kan skyddsrum utrustas med standarddörrar, eller ventileras med ”normal” till- och frånluft under fredstid.

ÖKAT INTRESSE FÖR SKYDDSRUM

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har intresset för det svenska skyddsrumsbeståndet ökat dramatiskt. Som exempel hade webbplatsen MSB:s skyddsrumskarta över 300 000 besök under januari och februari 2022 – en ökning med nästan 4 000 procent jämfört med samma period 2021.

Allt fler inom branschen menar samtidigt att Sverige åter behöver bygga nya skyddsrum. Faktum är att MSB redan 2017 gick ut med att 55 000 nya skyddsrum behövde byggas under en tioårsperiod från och med 2019.

Många har också ifrågasatt hur många av Sveriges befintliga skyddsrum som faktiskt går att iordningsställa på 48 timmar, eller ens är möjliga att tas i drift i händelse av krig.

Hur fungerar då skyddsrumsbyggande i praktiken? Och hur går det till när nya och befintliga skyddsrum ska kontrolleras?

”Med den ändrade försvarsbudgeten är det inte längre lika enkelt att avveckla ett skyddsrum”

– Tomas Engwall, vd för BLP AB.

För att besvara de frågorna har vi pratat med två experter på området: Tomas Engwall, vd för BLP AB, och Michael Öhgren, skyddsrumssakkunnig på det egna företaget Skyddsrumsprojekt i Luleå AB.

Det Stockholmsbaserade företaget BLP AB har mer än 40 års erfarenhet av skyddsrumsrumsentreprenader. Tjänsterna omfattar allt från konsultuppdrag vid nyproduktion av ersättningsskyddsrum till att utföra funktionskontroller och åtgärda brister i förelägganden.

För att kunna erbjuda en så pass heltäckande tjänst som möjligt, samarbetar BLP AB med flera företag med specialkompetens inom områden som till exempel gjutning av stommar, säkerhet/övervakning och produkter för krisberedskap.

– Med den ändrade försvarsbudgeten är det inte längre lika enkelt att avveckla ett skyddsrum, säger Tomas Engwall, vd för BLP AB. Det har gjort att det byggs allt fler ersättningsskyddsrum runtom i Sverige. De senaste årtionden har vi varit med och byggt hundratals.

När ersättningsskyddsrum ska byggas är steg ett normalt att BLP AB besöker arbetsplatsen för att säkerställa att rätt material används, från betong till ingjutningsgods.

– Sedan kan det gå ett eller ett och ett halvt år innan vi kommer tillbaka för att göra infästningar och andra detaljer, och iordningsställa skyddsrummet för skarpt läge. I samband med detta sker även en nybesiktning av skyddsrummet, säger Tomas.

Utöver diverse konsulttjänster vid nyproduktion av ersättningsskyddsrum utför BLP AB även funktionskontroller av befintliga skyddsrum, en tjänst som enligt Tomas blivit allt mer efterfrågad av företagets kunder de senaste åren.

– Efter invasionen i Ukraina var det många som var oroliga och kontaktade sina bostadsrättsföreningar. Det ledde i sin tur till att de kontaktade oss för att göra statuskontroller av deras befintliga skyddsrum.

”Eftersom många skyddsrum länge varit eftersatta så kan de ha alla möjliga problem”

Statuskontroller, menar Tomas, är ofta det bästa sättet för fastighetsägare att skaffa sig en bild över
skyddsrummens status, och vilka åtgärder som bör prioriteras.

– Det kan ju vara att det bara fattas någon fläkt eller ett filter. Men det kan också vara mer saker som är mer kostsamma att åtgärda, att det gjorts större ingrepp i stommen till exempel.

Enligt Tomas är det en stor variation i skicket på de svenska skyddsrummen. Klart är dock att många lämnar mycket i övrigt att önska.

– Eftersom många skyddsrum länge varit eftersatta så kan de ha alla möjliga problem, från söndervittrad betong till konstiga håltagningar eller att man dragit vatten- och fjärrvärmeledningar på otillåtet sätt. Vanligt är också att lösa grejer som vattenkärl, verktyg och så vidare försvinner.

ANVÄNDS SOM GROVSOPRUM

Ett problem, menar Tomas, är också att många av skyddsrummen inte är möjliga att iordningsställa på de 48 timmar som lagen kräver.

– Skyddsrum används i dagsläget till allting från omklädningsrum och cykelrum till vinkällare och gym. Vanligt är också att de i princip fungerar som grovsoprum. Det finns fastigheter där BRF:er och privatpersoner helkaklat skyddsrum och installerat spabad och jacuzzis. Där handlar det inte om att fastighetsägaren med två dagars varsel behöver få in lite ventiler och fläktar.

Ett alternativ till att åtgärda skyddsrum är att avveckla dem. Som tidigare nämnt i texten är detta i dagsläget lättare sagt än gjort

– Det är en helt annan attityd från myndigheterna idag, när det kommer till de där gamla skyddsrummen, säger Tomas. Att få ett skyddsrum avvecklat nuförtiden, det kan du nästan glömma, oavsett skick. Istället kategoriserar man dem som inte längre aktiva, för att se om man kan åtgärda dem längre fram.

Privatmarknaden för skyddsrum i Sverige är alltjämnt förhållandevis liten, men trenden är att intresset är på uppgång.

”PLUG AND PLAY”

För att möta denna efterfrågan har BLP AB nyligen lanserat produkten Saferoom, en nyckelfärdig, kostnadseffektiv lösning som enklast kan beskrivas som ett Attefalls-hus konstruerat efter internationella säkerhetsstandarder, med 40 cm armerade väggar.

– Vi får många förfrågningar från privatpersoner som undrar om de kan bygga egna skyddsrum, säger Tomas. I de flesta fall är det dock inte realistiskt. Ett godkänt skyddsrum kan kosta flera miljoner, och kräver särskilda tillstånd. Vårt Saferoom är ”plug and play” och betydligt mer överkomligt i pris. Vid installation så gjuter man en platta på tomten. Själva produkten levereras sedan med kranbil.

Hur ser du på framtiden för skyddsrumsbranschen?

– Givet det rådande världsläget, och hur mycket resurser som läggs på totalförsvaret världen över, så kommer skyddsfrågan att vara högaktuell under lång tid framöver. Jag tror också att vi kommer att bry oss om skyddsrummen på ett annat sätt, och att helt andra resurser kommer att avsättas för att ställa dem i toppskick och underhålla dem, till exempel genom serviceavtal.

Hur fungerar då besiktningar av skyddsrum? Och hur jobbar en skyddsrumsansvarig?

En man med god insikt i ämnet är Michael Öhgren, konsult i den egna firman Skyddsrumsprojekt i Luleå AB.

”De här äldre skyddsrummen har oftast ett dåligt skyddsvärde”

– Michael Öhgren, konsult i den egna firman Skyddsrumsprojekt i Luleå AB.

Michael började som byggnadskonstruktör, och har jobbat med skyddsrumskonstruktioner sedan mitten av 80-talet. Den nuvarande verksamheten startades 2006, efter att Michael vidareutbildat sig till skyddsrumssakkunnig med kvalificerad behörighet.

– Som skyddsrumssakkunnig börjar du normalt med arkitekterna, säger Michael. Att skyddsrummet har rätt storlek, att det finns in- och utrymningsvägar. Nästa steg är konstruktörerna och beräkningsfasen, som bland annat omfattar att säkerställa att det finns ventilation, VVS och el som både uppfyller kraven enligt SR 24, och som samtidigt fungerar i fredstid.

När bygghandlingarna är godkända är det upp till den vanliga entreprenören att börja med schakt och grund.

– Under den fasen åker jag dit inför varje gjutetapp för att godkänna armering, ingjutningsgods och så vidare, säger Michael.

Innan skyddsrummet tas i drift återstår slutbesiktningen. Sedan 2009 har MSB ansvarat för besiktningen, även om den i praktiken genomförts av certifierade kontrollanter som Michael.

Nytt för 2024 är att besiktningarna endast får göras av MSB:s egen personal. Ett uppenbart problem med detta, som många i branschen också uppmärksammat, är att den ”personalstyrka” på MSB som ska ta sig an de allt fler besiktningsjobben i dagsläget uppgår till två personer.

Precis som Tomas på BLP AB menar Michael att många av skyddsrummen är i dåligt skick. Men också att det finns något av ett ”bäst före”-datum för skyddsrum.

– Skyddsrum byggda innan 1946 avvecklas ofta utan anmodan, medan vi egentligen försöker hålla allt som byggts senare vid liv. De här äldre skyddsrummen har oftast ett dåligt skyddsvärde med dålig betong, klena dörrar och så vidare.

Vilka är de vanligaste anmärkningarna vid era besiktningar?

– Vanligt är till exempel att infästningar för rör, kablar och elcentraler inte är tillräckligt starka. Eller att det borrats nya hål i samband med fiberinstallationer och liknande. Det kan också vara att skyddsrummet behöver plockas ur, för att kunna iordningsställas på 48 timmar.

Byggs det skyddsrum även i befintliga byggnader, i samband med renoveringar och så vidare?

– Det är förvisso tekniskt möjligt att bygga skyddsrum i befintliga byggnader, men det är egentligen ingenting som görs idag. Renoverar gör vi ju, men då handlar det som regel om mindre grejer. Att en bredbandsinstallatör har borrat hål i väggarna, eller kanske att fastighetsägaren öppnat upp något hål för att förbättra ventilationen.

Hur ser du på utvecklingen av branschen framöver?

– Personligen tror jag att MSB:s beslut [att inte använda konsulter för skyddsrumsinspektioner] kommer att rivas upp inom kort. Åtminstone tills att MSB haft möjlighet att bygga upp en egen organisation. Jag tror också att man kommer att behöva ta bort det byggstopp för skyddsrum som infördes 2002. På lite längre sikt, kanske om tio år eller så, tror jag också att man kommer att tilllåta prefabricerade konstruktioner i skyddsrum, eller åtminstone prefabricerade delar.