Kalla fakta: Varje år skadas cirka 7 000 personer i byggbranschen, och varje dag sjukskrivs i snitt fem personer i minst en månad, många av dem med bestående men. Arbetsmiljön på byggarbetsplatser är som regel tillfällig och förändras ofta snabbt över tid, egenskaper som gör att det är tre gånger mer sannolikt att råka ut för en allvarlig skada på en byggarbetsplats jämfört med andra arbetsplatser.

Ett klargörande på förhand: Den statistik för arbetsskador vi hänvisar till i den här texten kommer från AFA Försäkring, Statistiska Centralbyrån, Eurostat och Byggföretagen. När man tittar på statistiken för arbetsskador i byggbranschen så skiljer man till att börja med på arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Arbetsolyckor är olycksfall av akut karaktär på arbetsplatsen som förorakat minst en dags sjukfrånvaro. Arbetssjukdomar är sjukdomar och besvär av icke-akut karaktär som uppkommit till följd av belastning eller annan skadlig inverkan i arbetet, exempelvis tungt/ensidigt arbete, olämpliga arbetsställningar, vibrationer eller buller.

RYGGBESVÄR OCH LEDSJUKDOMAR

De vanligaste arbetsolyckorna i byggbranschen är fallolyckor, främst från låg höjd, följt av olyckor med maskiner och verktyg, skärskador samt kategorin ”lasta, lossa, bära eller flytta”. Bland arbetssjukdomarna dominerar vibrationsskador och muskuloskeletala diagnoser som ryggbesvär, ledsjukdomar och problem med mjukvävnader. Det statistiskt ”farligaste” yrket när det kommer till arbetsskadorna är betong- och anläggningsarbetare, följt av målare, snickare, elektriker och VVS-montörer.

Vissa typer av skador/sjukdomar är också betydligt högre för vissa yrkesgrupper. Som exempel är det nästan tre gånger så många byggnadsmålare som långtidssjuksrivs för problem med muskler och leder än elektriker. Arbetsolyckor och arbetssjukdomar är också en dyr affär, både för arbetsgivare och skattebetalare. Som exempel har Försäkringskassan räknat ut att den totala snittkostnaden för en privatanställd byggnadsarbetare som sjukskrivs i 185 dagar, medräknat administration, arbetsgivaravgifter och utgifter för vikarier, är cirka 123 000 kr.

JUDO I ALMEDALEN

Med omkring 11 000 tillbud om året är fallolyckor den vanligaste orsaken till arbetsskador, både inom byggsektorn och på svenska arbetsplatser i stort. Ungefär en tredjedel av alla allvarliga arbetsolyckor är fallolyckor, och av dessa leder omkring 45 procent till över två veckors sjukskrivning. För den med ambition att göra någonting åt arbetsskador i stort är fallolyckorna således ett bra ställe att börja.

– Vi har under lång tid funderat på vad vi ska göra åt fallolyckorna, säger Frida Winnerstig, FoUHandläggare på AFA Försäkring. AFA Försäkring finansierar ju en forskning inom det här området, parallellt med det systematiska miljöarbete vi gör för att minimera riskerna. För tre somrar sedan var min chef på ett seminarium i Almedalen om fallolyckor där även Svenska Judoförbundet var med. De pratade om hur de jobbade med att lära äldre att falla på rätt sätt för att undvika skador. Kanske var det inte mer forskning vi behövde, utan praktisk utbildning med fokus på de anställda och hur de kan lära sig att falla rätt för att minimera risken för arbetsskador?

Sagt och gjort. Den idé som föddes på ett seminarium på Gotland 2017 växte till ett samarbete med Svenska Judoförbundet som idag omfattar 145 utbildade fallkompetensledare, som utbildar ett 40-tal företagsgrupper om året i konsten att falla rätt. Utbildningen, som är kostnadsfri för AFA Försäkrings medlemmar, kommer att fortgå åtminstone fram till 2021. Därefter är ambitionen att projektet ska leva vidare i Svenska Judoförbundets regi med en kostnadsmodell där företag kan köpa in tjänsten inom ramarna för systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Tanken är att utbilda utbildare, och där ställer vi väldigt höga krav på de som håller i utbildningarna, fortsätter Frida. De ska både ha en viss nivå när det gäller judo, men de som utbildar utbildarna ska även ha en viss medicinsk kompetens. De ska förstå hur kroppen reagerar. Vi vill också vara tydliga med att fallkompetensutbildningarna är tänkta som ett komplement till vårt ”vanliga” systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är inte ”en kul grej” som vi gör istället för det.

STYRKA OCH BALANS

Själva träningen består av ett utarbetat koncept med övningar framtagna av en konceptgrupp bestående av sjukgymnaster, läkare och forskare där mindre företagsgrupper tränar vid 10 tillfällen, cirka 45 min åt gången, antingen på arbetsplatsen, eller på Svenska Judoförbundets lokaler.

– Det är en renodlad praktisk utbildning där vi börjar med en liten uppbyggnadsfas med uppvärmning, sedan tränar vi både styrka, balans och fallteknik, och avslutar med en liten nedvärmning. Även om man alltid börjar mjukt så blir det till slut ganska tuff träning, säger Annika Krus, en av Svenska Judoförbundet utbildade fallkompetensledare, som till vardags driver det Göteborgs-baserade byggföretaget SDÅ-Bygg Sverige AB med 20 anställda.

Sedan grupperna drog igång 2018 har Annika utbildat totalt fem stycken företagsgrupper inom byggbranschen, däribland sina ”egna gubbar” på SDÅ-Bygg i två omgångar.

Vilken typ av övningar jobbar ni med på utbildningen?

– Vi går igenom hur man faller framåt, bakåt och åt sidan, och vad man ska tänka på generellt vid fall, fortsätter Annika. Vi tränar också balans, till exempel genom att gå på tå eller på hälarna, utföra hopp eller luta sig bakåt med stöd. Vi har även med moment där man blundar och tar bort synen ur ekvationen. När det gäller styrketräning fokuserar vi främst på ben, bålstabilitet och armar. Det är de viktigaste musklerna för att återfå balansen när du är på väg att förlora den.

Vad tycker byggjobbarna om att träna judo?

– Jag ser det inte som judoträning, utan övningar anpassade för att förebygga fallskador. Vi har till exempel inte judodräkter på oss utan vanliga träningskläder. Men visst är det så att många är lite frågande, skeptiska eller till och med negativa inledningsvis. Det är lite ”Vad är det här för nåt?” och ”Vad gör det här för mig?” Men sedan märker de flesta, även de som redan är hyfsat vältränade, ganska snabbt att de faktiskt blir funktionellt starkare och får en bättre balans. Över lag känns det som att grupperna har haft väldigt roligt. Det blir en form av teambuilding. För dig som inte har möjlighet att gå kursen, här är Annikas bästa tips för att undvika fallskador på jobbet.

– Träna balansen, till exempel genom att stå på ett ben och röra det andra benet, eller att stå på ett ben och blunda. Om du faller, tänk på att hålla in huvudet och inte ta emot dig med händerna. Försök att ”rulla” och falla mjukt. Det är det som är det svåra, att slappna av i kroppen om man faller. Det är viktigt att man känner en trygghet och en säkerhet, att om man skulle falla så är man förberedd. Det gör jättestor skillnad. Känner du dig tryggare så minskar du samtidigt risken för fallskador.

NYA APPAR

För dig som vill förebygga vanliga arbetssjukdomar som ryggbesvär samt problem med muskler och leder på jobbet kanske yrkesspecifik träning kan vara någonting? Under 2019 lanserade Galaxen Bygg en app med uppvärmning, styrka, rörlighet och återhämtning för yrken inom byggsektorn. Alla övningar visas i form av filmklipp, antingen med förvald musik eller din egen playlist, och appen kan även köras direkt i webbläsaren. I appen hittar du även kompletterande information om hur kroppen belastas under olika arbetsmoment, och vad som är viktigt för ett hållbart arbetsliv.

Det är också möjligt att ladda hem PDF:er med förslag på lämpliga övningar specifikt för yrkesgrupper som bygg- och anläggningsarbetare, målare, elinstallatörer och VVS:are. För dig som jobbar som målare har Nordsjö Professional i samarbete med Naprapatlandslaget/Smood tagit fram ett liknande verktyg, appen Nordsjö Pro Activity, en digital övningsbank med rörelser baserade på de verktyg målare använder i sitt dagliga arbete som stegpallar och teleskopskaft. Övningarna fungerar förebyggande för de vanligaste skadorna inom målaryrket och är perfekta för korta mikropauser i arbetet.