Att inte logga in eller ut från arbetsplatsen kan kosta tiotusentals kronor.

Med införandet av lagen om elektroniska personalliggare 2016 och det nya ID06-systemet som träder i kraft i maj 2018 har Skatteverket tagit ett stort steg för att stävja det utbredda fusk och svartarbete som tidigare skapat en osund konkurrens på Sveriges byggarbetsplatser. 

Men Skatteverkets kontrollavgifter har också renderat stark kritik från byggföretagen som menar att de ekonomiska sanktionerna riskerar att bli orimligt kännbara för till synes triviala ”brott” och att avgifter kan staplas på varandra. I extrema fall kan till exempel en anställd som missat att dra sitt ID-kort efter lunchrasten kunnat rendera arbetsgivaren en straffavgift på 50 000 kr – en summa som mer än nog kan tippa ett mindre företag över randen till konkurs.

Att Skatteverket också är medvetna om att systemet inte fungerat optimalt visar ett beslut från oktober 2017, då Skatteverket backade från sina kontrollavgifter och gav ett 50-tal företag sina pengar tillbaka. 

Om vi tittar på den statistik som finns tillgänglig, vilket är för 2016, så genomförde Skatteverket under detta år omkring 12 000 kontroller fördelade på 5 000 byggarbetsplatser och 7 000 entreprenörer. Av dessa kontroller medförde omkring 10 procent av fallen kontrollavgifter till ett sammanlagt värde av 7,3 miljoner kr. Värt att notera är också att det första halvåret 2016 var en något av en smekmånad för byggföretagen då Skatteverket själva deklarerade en ”mjuk linje” för avgifterna. Det är därför inte otänkbart att de sammanlagda straffavgifterna var högre för 2017.  

De kontrollavgifter som kan bli aktuella för byggansvariga som inte redogjort för sin personal är i första hand 25 000 kr om inte byggarbetsplatsen har anmälts på Skatteverkets hemsida, 12 500 kr om personalliggare saknas (alternativt inte använts eller inte visats upp i sin helhet) samt 2 500 kr för varje person som inte är korrekt registrerad i ligger vid en kontroll.   

Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

För att du som entreprenör inte ska behöva drabbas av de här avgifterna har vi tagit hjälp av Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket, som har listat de tre vanligaste, och mest kostsamma, felen som byggföretagen gör. 

1. Oregistrerade personer på arbetsplatsen
– Att personer som är verksamma på byggarbetsplatsen inte är registrerade i personalliggaren är det vanligaste felet, menar Conny. Detta kan ske utan uppsåt, men också genom att en person släpper in en eller flera andra. För straffavgiften har det emellertid ingen betydelse. 

2. Utloggningen
Registreringen ska ske både vid inloggning och utloggning, och där är det betydligt vanligare att man missar utloggningen. En bidragande anledning är att många system för personalliggare automatiskt loggar ut anställda vid midnatt. Många tror därför felaktigt att det sker av sig själv, eller att några timmar inte spelar någon större roll. 

– Det inte är fråga om någon stämpelklocka, säger Conny. Uppgifterna vid registreringen ska ligga till grund för en fördjupad skattekontroll. Kravet är att liggaren ska föras löpande, men det gör den inte om man systematiskt struntar i att logga ut. 

Så här säger en anonym  byggföretagare från Småland.
– Att det kostar 12 500 kronor att glömma att logga ut gör en verkligen mörkrädd. Vi har 15 montörer och att någon glömt, eller någon gång kommer att glömma utloggningen är ju ganska troligt. Jag kan inte riktigt se hur bötesbeloppet står i proportion till ”brottet”. Vad kan egentligen hända timmarna mellan arbetsdagens slut och midnatt?

3. Att personalliggaren inte är tillgänglig
– Du är skyldig att ha en elektronisk personalliggare, och dessutom kunna visa upp informationen från den om du blir tillfrågad av Skatteverket, säger Conny. Men då har du också möjlighet att presentera den för oss på en rad olika sätt. Som en utskrift, på ett USB-minne eller via mail. Trots detta är just det just att liggaren inte är tillgänglig som är en av de vanligaste orsakerna till kontrollavgifter.