Hur mycket är för mycket?

Hur mycket är för mycket?

JURISTEN Att anställda jobbar för mycket kan bli riktigt kostsamt för arbetsgivaren. Bara det senaste året har flera byggföretag blivit erlagda att slanta upp sex- eller till och med sjusiffriga belopp i form av sanktionsavgifter och skadestånd för brott mot arbetstidslagen eller ingångna kollektivavtal.

Alla verksamheter, med undantag för specifika verksamhetsområden som till exempel flygtrafik, polis, försvarsmakt, sjöfart och vägtransporter, där arbetstagare utför någon form av arbete för en arbetsgivares räkning, omfattas av Arbetstidslagen.

Lagen har regler om hur mycket en arbetstagare får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar också upp begrepp som jourtid, beredskap och övertid, samt vad som gäller för raster/pauser och nattvila. 

REGLERAS I ANSTÄLLNINGS- ELLER KOLLEKTIVAVTALET

Reglerna i Arbetstidslagen är dispositiva, vilket enkelt uttryckt betyder att de kan kompletteras, ändras eller till och med upphävas genom kollektivavtal. Arbetstidslagen reglerar vidare inte rätten till ersättning för arbetad tid. Detta regleras enbart i anställnings- eller kollektivavtalet.

Fackliga organisationer kan även avtala om specifika arbetstidsbestämmelser för enstaka företag, eller till och med för enskilda anställda på ett företag. 

När vi fortsättningsvis nu pratar om ”vad som gäller” för arbetstid, kommer vi för enkelhetens skull att utgå från Arbetstidslagen, och hur den tillämpas i Byggnads största kollektivavtal, Byggavtalet – och utan att några avvikande regler avtalats mellan Byggnads och det berörda företaget.  

MINST 11 TIMMARS LEDIGHET

Hur mycket en arbetstagare får arbeta begränsas som tidigare nämnt både på kortare och längre sikt. Den kortaste av dessa reglerade perioder kallas dygnsvila, och säger att arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, och att tiden mellan midnatt och klockan fem på morgonen ska ingå i de 11 timmarna.

Enligt byggavtalet är ordinarie arbetstid 40 timmar per helgdagsfri vecka, och den ordinarie arbetstiden är 06.30–17.00. Arbetsgivaren har däremot rätt att förskjuta arbetstiden med upp till 30 minuter i vardera riktning på grund av lokala ordningsföreskrifter eller liknande, utan att avtala detta särskilt med Byggnads. 


Enligt Byggnads största kollektivavtal, byggavtalet, är ordinarie arbetstid 40 timmar per helgdagsfri vecka, och den ordinarie arbetstiden 06.30–17.00. Foto: AdobeStock. 

Under varje sjudagarsperiod ska arbetstagare också ha rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet. Utöver ordinarie arbetstid tillåter bestämmelserna 8 timmars övertid per vecka, alternativt maximalt 50 timmars övertid per månad. Antalet övertidstimmar får heller inte överstiga 200 per kalenderår. 


8 timmars övertid per vecka. Det är vad bestämmelserna tillåter utöver ordinarie arbetstid per vecka, alternativt maximalt 50 timmars övertid per månad. Foto: AdobeStock. 

En arbetsgivare vars arbetstagare inte följer ovanstående bestämmelserna riskerar dels att dömas till böter/sanktionsavgifter, alternativt fängelse i maximalt ett år, för brott mot Arbetstidslagen. Men även att åläggas att betala skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Viktigt att påpeka är att det alltid är arbetsgivaren som är ansvarig för att reglerna följs. Arbetstagaren kan varken åtalas för brott mot Arbetstidslagen, eller åläggas att betala skadestånd för att kollektivavtalsbrott, oavsett hur mycket denne har jobbat.  

Det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera och följa upp att företagen följer reglerna i Arbetstidslagen vilar på Arbetsmiljöverket. Parallellt med detta gör Byggnads egna kontroller och fysiska arbetsplatsbesök. 

“Man blir förskräckt över hur mycket de jobbar”

— Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads, om ett relativt nytt uppmärksammat fall där ett ställningsbyggarföretag fick betala skadestånd

Att som arbetsgivare följa bestämmelserna för arbetstid är på pappret betydligt mer självklart än det är i praktiken. Låt oss titta på några aktuella fall där företag i byggsektorn blivit straffade efter att arbetstagare jobbat långt över gränserna för vad som är tillåtet. 

I början av 2022 ålagdes ett ställningsbyggarföretag i norra Sverige att betala 230 000 kr i skadestånd till Byggnads, plus 312 000 kronor för utebliven OB-ersättning och övertid, efter att flera arbetstagare under sommaren 2021 jobbat omkring elva timmar om dagen, åtminstone sex dagar i veckan – och periodvis upp till 34 dagar i sträck. 

— Man blir förskräckt över hur mycket de jobbar. Det strider mot arbetstidslagstiftningen så att bara dånar, sa bland annat Christer Härjelin, ombudsman på Byggnads Västerbotten, i en kommentar till tidningen Byggnadsarbetaren i februari, 2022. 

FÖRETAG FICK BÖTA

I slutet av 2021 dömdes sex stycken underentreprenörsföretag, varav ett svenskt ventilationsföretag, verksamma vid det redan skandalomsusade bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå till böter på mellan 50 000 och 1,3 miljoner kr, efter att Arbetsmiljöverket gjort en inspektion på byggarbetsplatsen i augusti 2021. Vid inspektionen framgick att de sex företagens arbetstagare jobbat mer än 8 500 timmar mer än tillåtet. 

Som orsak till den höga arbetsmängden angav de aktuella företagen bland annat väderförhållanden, hanteringen av covid-19 och de varit tvungna att hålla tidtabellen för att inte krocka med andra underleverantörer på plats. 

“Visst finns det ett problem med att arbetstagare jobbar för mycket”

En man som har bättre koll på regelverket kring arbetstider, och hur det tillämpas i praktiken, är Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads. 

— Jag skulle säga att vi trots allt har ganska generösa arbetstidsregler i våra kollektivavtal, säger Torbjörn. Men visst finns det ett problem med att arbetstagare jobbar för mycket. Det är inte unikt för Byggnads, utan ett problem som vi delar med hela branschen. 


Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads. Foto: Byggnads. 

Är det några specifika yrkesgrupper som generellt ligger högre än andra i arbetstid?

— Yrkesgrupper som torn- och mobilkranförare eller betongpumpförare sticker ut. De måste vara på plats när de andra i arbetslaget ska börja jobba klockan 07.00. Handlar det om bara en dags jobb. Ja, då ska kranen även monteras ned efter avslutat arbete. Bara där har du åtminstone en extra timme på morgonen och en på kvällen. Ett annat exempel är ställningsbyggare. Som regel är det de yrkesgrupperna som ligger högst när det gäller övertid, åtminstone när vi pratar om svenska företag med svensk arbetskraft. 

Det tolkar jag som att problematiken är mer utbredd när det kommer till de utländska företagen?

— Så är det, absolut. Bland företag med utländsk personal, eller svenska företag med företrädesvis utländsk personal, så är otillåten övertid mer en regel än ett undantag. Jag har personligen sett flera fall där arbetstagare fått jobba 150–200 timmar mer än tillåtet per månad.

— En kille hade jobbat 900 timmar på tre månader, utan att vara ledig en enda dag under den perioden. Problemet för de här utländska arbetstagarna är ju att de i princip är livegna. Ställer du inte upp på de här arbetsvillkoren, då har du inte jobbet kvar. Så enkelt är det. 

De här tiderna är ju onekligen lite speciella, med allt från pandemins effekter till cementkris, fullskaligt krig och fördyring av transportkostnader och byggmaterial. Kan man som entreprenör åberopa dessa faktorer för att motivera en viss övertid utöver vad kollektivavtalen tillåter? 

— Det kan man kanske tycka. Men generellt brukar vi på Byggnads vara ganska restriktiva med extra övertid. Vår åsikt är att övertid måste kunna diskuteras och planeras på arbetsplatsen, tillsammans med arbetslaget. Att man löser det gemensamt. Ytterst handlar det ju om att anpassa sig till branschen.

Hur jobbar ni på Byggnads för att se till att reglerna för arbetstid följs? 

— Vi gör regelbundna kontroller och fysiska arbetsplatsbesök. Man måste dock ha klart för sig är att de företag som fuskar är fullt medvetna om att de inte följer reglerna, och gör därför allt de kan för att göra det så svårt för oss som facklig organisation som möjligt. Vanligt är till exempel att företag hänvisar till GDPR [dataskyddsförordningen] för att inte behöva lämna ut information.

— Ofta är ju också arbetstiden bara en del av problematiken på de här företagen. Hittar vi oegentligheter vid våra kontroller, så kontaktar vi ofta  Arbetsmiljöverket, Immigrationsverket, Skattemyndigheten, polisens ekobrottsmyndighet och så vidare.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER NYHETER

VISA FLER