Hälsa: Prostatapaniken

En gång i timmen, varje dag, året runt, får en man i Sverige reda på att han har prostatacancer. Och var tredje timme dör en man av det. DMH har tagit reda på hur du ska göra för att undvika att bli en siffra i den trista statistiken. 
Hälsa: Prostatapaniken
Det är kanske inte det roligaste ämnet i världen, men ändå ack så viktigt. Hur bevarar man hälsan och undviker cancer? Även om man inte omedelbart hamnar på dödsbädden sänker en diagnos livsvärdet. Du vill ju trots allt kunna ägna så många som möjligt av de gyllene åren åt att skruva på en gammal Buick, dricka kaffe i tystnad med frun och svära över dagens ungdom. Torsten Tullberg vet råd. Han är för- bundsdirektör för Prostatacancerförbundet, och kampen mot Sveriges vanligaste can- cerform ligger honom varmt om hjärtat.
 Tid är den kritiska faktorn när det gäller prostatacancer; hitta den tidigt; berätta
för nära och kära tidigt; och få flera råd
för behandlingar av flera läkare tidigt. En god nyhet är att testet man tar för att hitta prostatacancer, ett så kallat PSA-prov, är ett vanligt enkelt blodprov som mäter ett prostataspecifikt antigen. Det är ett protein som bildas i prostatakörteln. Höga PSA-värden behöver dock inte betyda prosta- tacancer utan kan även vara ett tecken på godartad prostataförstoring. Torsten är vid liv delvis tack vare att läkarna upptäckte cancern i tid. Nu gör han PSA-prov varje år.
– Det här är en så vanlig sjukdom att alla känner någon som är drabbad eller kommer att drabbas. Det är 90 000 per- soner som lever med den här sjukdomen, säger han.
– Av de 25 män varje dag som får prosta- tacancer är det sju stycken som kommer avlida av sjukdomen – är det fler än nöd- vändigt. En av bovarna i dramat är oviljan bland många män att diskutera hälsa, menar Torsten.
– Män vill prata om sport och politik, inte om sin egen hälsa. Ännu värre är att en av biverkningarna är att man tappar sexförmågan, vilket jag tror är en bidra- gande orsak till att man inte pratar om det. Vi vill få igång en diskussion i Sverige som gör att män tar PSA-prov. Det är speciellt viktigt eftersom prostatacancer är en ärftlig sjukdom. Förhoppningsvis är oviljan att prata om sin hälsa bara en ge- nerationsfråga, säger Torsten.
Eftersom hälsa inte är intressant för många män lägger de ingen tid på att till exempel kolla upp varför ens egen kisstrå- len plötsligt har blivit så svag, ett klassiskt tecken på förstorad prostata.

En av förebilderna för den typ av mus- taschkamp som Torsten vill dra igång är Bröstcancerfondens jättekampanj Rosa bandet som pågått i över trettio år.
– De har samlat in 750 miljoner kronor till forskning om bröstcancer. Vi siktar på fyra till fem miljoner under vår kampanj nu i höst. Kvinnorna är jättebra på det här, det är bara att ta av hatten. Det finns en helt annan mentalitet. När vi står vid köpcentrum till- sammans med Rosa bandet kommer kvin- nor kommer fram och pratar medan män står på avstånd och tittar på. Ibland kom- mer de fram och läser texten, säger han.

Den kampanj som Torsten med flera kommer att sparka igång nu under hösten hakar på en bekant symbol när det gäl- ler prostatacancer – mustaschen – och kampanjen kommer att heta just Mustaschkampen. Det är inget konstigt om upplägget känns bekant: Mustaschkampen var en kampanj som Cancerfonden drev under åren 2007-2011 för att samla in pengar till förmån för forskning relaterad till prostatacancer. Den mustaschkampen samlade in 32 miljoner kronor, och hade som symbol det blå bandet. Lite mer populärt under senare år har varit den in- ternationella Movember från Nya Zeeland,där alla män under november månad ska odla mustasch för att ”öka medveten- heten kring mäns hälsa”. Torsten trycker på att detta kommer att bli den största mustaschkampen för män i Sverige, och att Prostatacancerförbundets alla 26 för- eningar ska göra aktiviteter i hela landet.

– Vi kommer att ha med i stort sett alla medier, just för att det är viktigt: Män äter sämre, rör sig mindre, dricker och röker mer, vilket leder till att de dör tidigare. Ur ett barns perspektiv måste vi ställa frågan ”varför ska pappa dö tidigare?” Svaret är att det är för att han beter sig så klumpigt. Det finns ingen speciell gen som bestämmer att män ska leva kortare, säger Torsten.

Han vill även slå ett slag för den svenska forskningen som man stödjer genom just deras mustaschkamp nu i höst.
– Om man donerar till cancerfonden så går pengarna till all cancer, donerar man pengar till Movember går det till forskning- en internationellt. Men vi jobbar med Karolinska universitetet, Sahlgrenska sjukhuset och Umeå universitet, säger Torsten.
Så vad ska just du göra för att undvika prostatacancer? Enligt SCB:s statistik dör män fem år tidigare än kvinnor. Att ändra på de siffrorna handlar inte bara om att börja gå och ta PSA-prover så fort man fyllt 45 (även om det är en viktig del). Snarare handlar det om att stärka krop- pen genom att äta, träna och sova rätt. Och för en hantverkare ute hos kund är till att börja med råden kring maten inte oöverstigliga: Skär ner på skräpmaten, ät mer frukt och grönsaker. Det kan vara så enkelt som att välja minimorötter istället för pommes frites när man besöker Gyllene Måsen. Sten Nilsson, professor i onkologi och Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin, vet råd. ”Fet mat, rött kött och fiberfattig diet, så kallad skräpmat, finns goda skäl att försöka undvika, i alla fall i större mängd. Frukt och grönsaker kan vi gärna vara mera frikostiga med.” skriver professorerna i tidskriften Prostatacancer Råd, rön, möjligheter.

Torsten trycker på att män äter sämre och motionerar sämre, och att de råd som Prostatacancerför- bundet presenterar syftar till att ta ett helhetsgrepp.
– Det finns inga studier som pekar på att prostatacancer är direkt kopplad till dålig hälsa, men det hjälper att vara stark, frisk och vältränad när man får en sjukdom, säger han. När det kommer till motion kanske det kan ses som en ännu mindre investering av tid och energi än att lägga om kosten. I princip gäller det att röra kroppen minst motsvarande en halv- timmes promenad i rask takt. Varannan dag. Det kanske inte låter så kärvt, men Torsten och professorerna vill poängtera att det handlar om att skapa långsiktiga förändringar i mäns hälsa.

– Vi tagit fram ett fempunktsprogram som ska hjälpa män. Vi vet att det kan vara svårt att ändra sina vanor, men får man en tydlig bild av att man kan leva fem till tio år längre så hoppas vi att man ser det som en morot.
Sedan har vi de vanliga hälsobovarna som alltid pekas ut som det första man ska göra sig av med: Alkohol och cigaret- ter. För rökning är direkt skadligt. Varje år dör 6 500 människor i förtid på grund av rökning varav ca 4 000 på grund av can- cer. Samhällets kostnader för rökningens skadeverkningar är
ca 30 miljarder kronor varje år. Men det viktigaste för Torsten Tullberg är ändå att börja med att slå hål på machokulturen i byggbaracken och runt fikabordet.

– Män måste börja prata om sin hälsa..

PROSTATACANCER I SIFFROR
➔ 25 män får varje dag prostatacan- cer, eller en man var 57:e minut.
➔ En mindre grupp som har spridd prostatacancer dör av den.
➔ 35 procent av all cancer som drab- bar män är prostatacancer.
➔ 68 procent är över 65 år vid diag- nostillfället 0,8 procent är under 50 år. ➔ Yngsta diagnostiserade är i ålders- gruppen 35-39 år (4 fall) och i 40-44 år (10 fall).
➔ Cirka 10 procent av all prostatacan- cer beror på ärftliga faktorer.
➔ Den 31 december 2009 levde runt 70 000 män med en prostatacancer- diagnos (diagnostiserade 1958-2009). ➔ Cirka 2 500 män dör årligen i pro- statacancer (sju män varje dag). Källa: Prostacancerförbundet

VILKA SYMTOM SKA MAN HÅLLA UTKIK EFTER? Prostatacancer ger i ett tidigt stadium ofta inga symtom alls. Sjukdomen kan emellertid orsaka dessa problem:

➔ Behovet av att urinera ofta.
➔ Svårigheter att få igång urineringen eller att hålla tillbaka urinen.
➔ Oförmåga att urinera.
➔ Smärtsam eller brännande urinering. ➔ Svårighet att få erektion.
➔ Smärtsamma ejakulationer.
➔ Blod i urinen eller sädesvätska.
➔ Återkommande smärtor eller stel- het i ländrygg, höfter eller i lårens överdel.

Källa: Prostacancerförbundet

SÅ MINSKAR DU RISKEN FÖR ATT DRABBAS
➔ Ät mer av: frukt och grönsaker, nöt- ter, mat från växtriket, fisk, fullkornspro- dukter och baljväxter såsom bönor och linser.
➔ Skär gärna ned på: friterad mat, söta drycker (undvik läsk), rött kött, godis, livsmedel med mycket fett och snabba kolhydrater.

BÖRJA MED:
➔ Motionera: Minst en halvtimmes pro- menad varannan dag. Väg dig regelbun- det för att följa utvecklingen.
➔ Umgås: med partnern, familj, släkt och vänner. Stimulerar kropp och själ. ➔ Sex: närhet och kärlek är viktigt, var intim med din partner ofta.
➔ Sov: Minst 6-8 timmar per natt.

Källa: Prostacancerförbundet

OBS! SE UPP MED GUBBMAGEN!

Forskning visar att fett runt buken
är mer skadligt än fett runt höfterna. Bukfetma medför ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, det vill säga hjärtinfarkt, stroke samt vissa cancerformer. En man kan vara smal i övrigt men ha fet mage och har man samlat på sig bukfetma bör man byta livsstil.

Källa: Prostacancerförbundet

VAD I HELSIKE ÄR PROSTATAN, OCH VAD BETYDER DET ATT FÅ PROBLEM I DEN? Prostatan är en körtel som har formen av en valnöt och sitter under urinblåsan och omger den övre delen av urin- röret. Prostatakörtelns uppgift är att producera den tunn- flytande vätska som ska transportera spermierna och kallas sädesvätska. Hos nästan alla män över 50 år förstoras den inre delen av prostatan som omsluter urinröret. Det kallas godartad prostataförstoring och har ingenting med cancer att göra. De flesta märker inte så mycket av denna prosta- taförstoring men hos en del män kläms urinröret åt så kraf- tigt att de får stora problem när de ska kissa.

Källa: Prostacancerförbundet

Prostatan är en liten körtel.

SKRIVEN AV
Per Wallin
Reporter, fotograf och redaktör på DMH
Journalist från Västerås med bland annat ett Mongol Rally på meritlistan. Nästa mål är att äta världens största geléråtta (cirka åtta kilo). Skriver om bygg- och hantverksbranschen i stort, i väntan på genombrottet som Harlequin-författare. Tar gärna emot tips från er på per.wallin@dmh.nu.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER