Regeringens strävan efter en miljövänligare trafiksituation har en del fallgropar. Bonus-malus-systemet som det heter ska i korta drag gynna de som väljer miljövänliga alternativ framför motsatsen. Teoretiskt sett är det positivt, men är regeländringarna i linje med hur fordonen används i det verkliga livet? Ändringarna berör personbilar, däribland lätta lastbilar och bussar upp till 3,5 ton. Bilar med högre utsläpp beskattas hårdare utan hänsyn till energieffektiviteten eller hur fordonen används i praktiken. I många fall är lätta lastbilar och bussar de fordon som ger det mest energieffektiva transportsättet. Det är där en stor del av kritiken ligger: att ingen skillnad görs på hur fordonet i fråga används. Skattehöjningen drabbar alla och slår hårdast mot de som verkligen är i behov av och har verklig nytta av sitt arbetsfordon. Siffermässigt är skatteintäkterna långt högre än vad bonus-delen är, beräkningar visar att skatteintäkterna ökar med 2,64 miljarder kronor för 2018 och 2019. När det gäller bonusen har regeringen garderat sig: ”Bonusen är inte att anses som en rättighet och ska betalas ut endast i den mån det finns tillgång av medel.” Bonusen betalas ut först sex månader efter inköpet, för att motverka risken för ”bonusfusk”; det vill säga att man köper en bil i högsta bonusklass och säljer den utomlands.

Myntet har två sidor
Även om det finns fördelar med att ”skjutsa på” omställningen till miljöbilar blir de direkta konsekvenserna tuffa mot företagarna som är beroende av sina transportbilar. Regeländringarna drabbar inte enbart hantverkare, utan även de som bor på landsbygden och andra som är direkt beroende av bilen som transportmedel. Alternativet blir ju att nyttja en mindre bil, som i praktiken innebär fler vändor som i det stora perspektivet innebär en större miljöpåverkan som följd. För att måla upp det hela lite tydligare: en barnfamilj straffas lika hårt även om bilen används så effektivt som möjligt, alltså alla säten fulla. Förbrukningen per passagerare i det fallet blir förhållandevis låg – en fallgrop i bonus-malus-systemet. Organisationen Transportföretagen anser att förslaget bör ändras och menar att man borde istället använda sig av EU:s gränsvärde för lätta lastbilar, samt EU:s system när det gäller fordonens transportkapacitet.

Ulf Perbo, Chef Näringspolitik, Transportföretagen

Med tanke på regerings strävan efter en grönare vagnpark, vad anser ni skulle vara en bättre lösning än bonus-malus-systemet som föreslagits?
➔ Regeringen bör fokusera på att öka mängden tillgängliga biodrivmedel (bland annat genom att påverka EU mot en mer positiv syn på grödbaserade biodrivmedel) och stötta forskning för att öka produktionen i Sverige. Även stötta FoU kring elektrifiering av lätta lastbilar.

Hur tror ni förslaget kommer påverka byggbranschen?
➔ Tillsammans med det försämrade ROT-avdraget (se gärna vad Sveriges Byggindustrier skrivit om detta) innebär detta försämrad ekonomi för hantverkare på ett sätt som är olyckligt och kan bland annat leda till färre jobb.

FAKTA
Malus
För nya bilar som registreras efter den 1 juli 2018 gäller en beskattning de tre första åren. Varje gram som överstiger 95 upp till 140 g/km kostar 77 kronor per år. Varje gram över 140 kostar 100 kronor per år. Efter tre år sänks beskattningen till samma nivå som hos befintliga bilar. Miljöbilar blir inte längre skattebefriade – den femåriga skattebefrielsen tas alltså bort. Äldre bilar beskattas enligt ett viktbaserat system: För bensinbilar sker en höjning med cirka 350 kronor per år och för dieselbilar kring 500 kronor per år.

Bonus
Baseras endast på koldioxidutsläpp. En bil med nollutsläpp ger en bonus med ett belopp som motsvarar 25 procent av bilens nypris, dock högst 45 000 kronor. Gäller på bilar med årsmodell 2018. För att räkna ut bonusen multipliceras talet 625 med antalet gram koldioxid per kilometer som bilen släpper ut vid blandad körning; därefter subtraherar du resultatet från 45 000 och får således fram bonusen. Beloppen och nivåerna är desamma för juridiska personer, men för dessa finns det en begränsning som innebär att bonusen max får vara 35 procent av skillnaden i nybilspriset mellan bonusbilen och närmast jämförbara bil. För alla gäller det att bonusen inte får vara mer än 25 procent av fordonets nybilspris. Hela förslaget är kraftigt överfinansierat. Alltså: det dras in mer pengar (Malus) än vad som betalas ut i Bonus.