Frustrerande fraktioner: sex månader med den nya byggavfallsförordningen

Sedan augusti 2020 är det obligatoriskt för den som producerar bygg- och rivningsavfall att sortera ut avfallet i minst sex fraktioner, utöver brännbart och farligt avfall. Men sex månader efter att avfallsförordningen kommit på plats är frågorna emellertid fler än svaren: Hur ska komplexa fraktioner som plast och trä egentligen sorteras? Är det rimligt eller ens möjligt att ha ett halvdussin containrar på en mindre arbetsplats? Och vem ska egentligen ta hand om fraktionerna efter de har lämnat bygget?
Frustrerande fraktioner: sex månader med den nya byggavfallsförordningen

Under 2018, vilket är det senaste år varifrån Naturvårdsverket tillhandahåller statistik i skrivande stund, producerade byggbranschen i Sverige omkring 12 miljoner ton avfall. Bortsett från schaktmassor som jord, sand och sten (8,2 miljoner ton) är den vanligaste avfallstypen i statistiken mineraliskt bygg- och rivningsavfall som betong, tegel, glas, gips och kakel (2,4 miljoner ton) följt av träavfall (0,6 miljoner ton). Som en jämförelse producerades cirka 4,8 miljoner ton hushållsavfall under 2019. Av den totala mängden byggavfall klassas 5–10 procent som farligt avfall – brandfarliga, toxiska, frätande och/eller miljöfarliga avfallstyper som spillolja, tjärasfalt, färg, bekämpningsmedel eller impregnerat trä.

Att detta byggavfall ska sorteras i fraktioner är inget nytt. Med undantag för mindre justeringar har basfraktionerna i Naturvårdsverkets regler för avfallshantering och återvinning varit desamma sedan Steve Jobs halade upp Apples första iPhone på Macworld Expo i Boston, det vill säga 2007.

Enligt Naturvårdsverkets nya regelverk som infördes i augusti 2020 är den som producerar bygg- och rivningsavfall skyldig att sortera detta avfall enligt följande fraktioner: trä, mineraliskt avfall (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips. Resterande avfall ska därefter sorteras i brännbart eller icke brännbart.

Nytt är också begreppet avfallsproducent, som till skillnad mot det tidigare begreppet avfallsansvarig (där byggherren eller entreprenören kunde ta på sig ansvaret för avfallshanteringen) lägger ansvaret på den som faktiskt gett upphov till avfallet, med andra ord nästan alltid entreprenören. Avslutningsvis är det sedan november 2020 också krav på digital rapportering av farligt avfall till ett centralt register.

Sedan augusti 2019 ska byggavfall sorteras i fraktionerna trä, mineraliskt avfall metall, glas, plast och gips. Resterande avfall ska därefter sorteras i brännbart eller icke brännbart. Foto: Renova.

100 SIDOR FRÅGOR

– För den som vill veta hur det nya regelverket är tänkt att fungera i praktiken är Byggföretagens (före detta Sveriges Byggindustrier) branschgemensamma riktlinjer ett säkert tips. ”Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning”, som getts ut sedan 2007 och uppdaterades så sent som i februari 2021, är tänkt att kunna användas som ”facit” vid exempel inventering och kravställning i samband med upphandling. Riktlinjerna kan i vissa fall vara mer långtgående än den faktiska lagstiftningen.

– Vi insåg redan våren 2020 att det nya reglerna skulle komma att påverka företagen och deras arbetssätt ganska mycket, säger Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen. Att döma av hur mycket frågor vi fortfarande får in så är det många företag som fortfarande inte förstått lagstiftningen fullt ut. Jag tog mig tidigare an uppgiften att kopiera in frågor och svar i ett dokument med ambition att göra någon slags FAQ. Det dokumentet är nu uppe i över 100 sidor.

På senare tid har förvisso mängden frågor minskat, men det har också blivit svårare och mer komplexa frågor istället.

– Den vanligaste frågan skulle jag säga är ”Vi har en väldigt liten arbetsplats. Gäller det här oss?”, fortsätter Marianne. Och där är det enkla svaret är ja. Det finns ingen undre gräns. Reglerna gäller alla typer av arbetsplatser och åtgärder. Och det gäller även för privatpersoner.

Det finns dock undantag från regeln. Om du som entreprenör är kvar med sammansatt material som är svåra eller riskabla att plocka ned till fraktioner på arbetsplatsen, eller bara tar orimligt mycket tid eller resurser att sortera.

– Ett exempel är karmar med fönster i, säger Marianne. Man står inte på arbetsplatsen och knackar glas. Det är en säkerhetsfråga i stor utsträckning. Finns det ingen möjlighet att sortera ett visst material på arbetsplatsen så kan man söka dispens. Men det kräver dels en framförhållning, och att man har väldigt bra argument.

Vilka är det vanligaste misstagen bland företagen skulle du säga?

– För seriösa företag som har haft koll på sin avfallshantering och haft ett systematiskt arbete kring hanteringen, så är de nya reglerna egentligen ingenting nytt. Det är ingen stor omställning. När reglerna infördes så var det många som tänkte att ”Nu måste vi ha sex stycken 30-kubikare på varje projekt”, men riktigt så är det ju faktiskt inte. Bland de mindre företaget är det fortfarande vanligt med storsäckar med blandat avfall på trottoarerna i storstadsregionerna. Det hänger väl också samman med att ingen påtalar det. Det finns helt enkelt för lite tillsyn.

Kan det vara en idé för det mindre företaget att lägga ut hanteringen/sorteringen på entreprenad?

– Min uppfattning är att man får bäst resultat genom att hålla rena fraktioner redan från början, och sortera avfallet på plats snarare än på annan plats. Det blir inte lika bra om man först blandar fraktioner och sedan ska sortera dem. De flesta frågor kring att lägga ut avfallshanteringen på entreprenad har vi fått från södra och västra Sverige, där finns det fler etablerade företag som håller på med den här verksamheten och erbjuder sortering på annan plats.

Glöstorpsskolan i Göteborg, ett projekt där Peab lyckats nå en sorteringsgrad för byggavfallet på 100 procent. Foto: Peab.

100 PROCENT SORTERINGSGRAD

Ett av 2020 år mest uppmärksammade projekt när det kommer till återvinning av byggmaterial är Glöstorpsskolan i Göteborg, där PEAB på uppdrag av Göteborgs Stad genom systematiskt miljöarbete och återbruk av bland annat fasadmaterial, 15,5 ton takisolering och stolar från den tidigare aulan lyckats med konststycket att nå en sorteringsgrad för byggavfallet på 100 procent.

På arbetsplatsen sorteras ett tiotal olika fraktioner i olika containrar vid ingången, och vid varje container finns informationsskyltar även på engelska och polska för att alla på arbetsplatsen ska kunna göra rätt.

– Vi följer Byggföretagens resurs- och avfallsriktlinjer. Det är vårt rättesnöre som vi jobbat efter långt innan regeländringen hösten 2020, säger Charlotte Zachrisson, kommunikatör på PEAB. Inom bygg så har vi på PEAB tre stycken avfallsentreprenörer som sköter hanteringen av byggavfallet åt oss. Byggarbetsplatsen sorterar avfallet i fraktioner, avfallsentreprenörerna hämtar och behandlar avfallet. Byggentreprenören har alltid ett uppstartsmöte inför varje projekt på PEAB. Vilket sorts avfall kommer att uppstå, och hur ska vi kunna hantera dessa fraktioner på bästa sätt? Det gör att vi har ganska bra koll på vilket sorts avfall vi har och vilka mängder de handlar om.

För att kvalitestssäkra avfallshanteringen har Peab specifika miljöronder fyra gånger per år för varje projekt. Foto: ROCKWOOL Robin Ragmar Mediaspjuth.

Ni har väldigt många underentreprenörer på PEAB. Hur säkerställer ni att dessa underentreprenörer följer riktlinjerna?

– Det är en utmaning när man har många som kommer och går. Men vi har rutiner för arbetsplatsintroduktion, och vi jobbar också med en struktur med morgonmöten, veckomöten och så vidare. Det vi sett är att miljökraven ökar från våra beställare. Det kan till vara certifieringsprojekt, eller att beställaren själv vill följa upp att avfallshanteringen sköts korrekt. Sedan har vi på PEAB specifika miljöronder fyra gånger per i varje projekt, där vi fångar upp eventuella problem med både avfalls- och kemikaliehanteringen.

Vilka är de största utmaningarna?

– Det är sex fraktioner man pekar ut i avfallsförordningen. Det ser enkelt ut på pappret att sortera ut trä, plast, metall och så vidare. Men bara inom trä så finns det minst tre olika fraktioner, och inom plast är det kanske tio. Säg att det i ett projekt finns en typ av fibergips som inte kan återvinnas. Är det då okej att låta det avfallet gå till deponi. Där har myndigheterna ännu inte kommit ut med tydliga riktlinjer. Man kan säga att det finns ett ramverk, men att detaljerna i ramverket saknas.

Varför skulle man sortera ut 10 sorters plast när lagen inte kräver det?

– Om vi bara har en container för plast, så måste våra avfallsentreprenörer ha en eftersortering av plast. Det blir snabbt ganska dyrt. Sorterar vi ut plasten så noga, och tar bort sträckfilm, frigolit och så vidare, så kan vi nästan få betalt för den. Just plast är en jätteutmaning eftersom samhället inte är redo för att ta emot de här mängderna plast som ska sorteras ut.

Men tre fraktioner trä och tio fraktioner plast. Hur många containrar kan man ha på en byggarbetsplats med begränsad yta?

– Det är en jättestor fråga. Många projekt, till exempel i Stockholms innerstad, där har man inte särskilt mycket utrymme. Har man ingen möjlighet att sortera enligt fraktionerna så ska man söka dispens hos kommunen, men där har kommunerna varit ganska tydliga med att just platsbrist är inget som man ska kunna söka dispens för. Det man får göra är att man får ha mindre kärl och säckar istället för containrar. Men där är det inte säkert att det går ned stora trästycken till exempel.

Ett problem som Charlotte tar upp är också logistiken kring avfallshanteringen. Som exempel har det stor betydelse vart avfallet produceras.

– Ska byggavfall köras från Norrland ned till Bålsta så blir det såklart dyrare, säger Charlotte. Det är inte så att det finns återvinningsanläggningar för gips eller plast lite varstans i Sverige. Åtminstone inte ännu. Vi försöker kommunicera vikten av att titta på det här på samhällsnivå. Att man bygger ut avfalls- och återvinningsanläggningar och satsa på tjänster kopplat till den här hanteringen, om det är att komprimera eller sortera.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER