Ett år har passerat och ett annat har precis börjat, och som vanligt innebär årsskiftet att det hänt en hel del i svensk lagstiftning. Inte minst finns ändringar som påverkar byggbranschen. Här är åtta av årets nya lagar i urval.

➔ Ändrade krav på energimätning i byggnader: innebär begränsade krav på installation av system för individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten. Förordningen trädde i kraft redan 1 december 2019, men krav på installation av IMD börjar gälla först i juli 2021.

➔ Investeringsstödet för energilagring förlängs: Möjligheten till bidrag för lagring av egenproducerad el kan beviljas under lika lång tid som stödet enligt förordningen om statligt stöd till solceller.

➔ Skatten på drivmedel sänks: För att motverka ökade pumppriser på bensin och diesel som kan uppstå när inblandning av biodrivmedel ökar, sänks energiskatten och koldioxidskatten på dessa drivmedel.

➔ Landsting blir regioner: Den tidigare beteckningen landsting byts ut mot region, vilket får till följd att ett stort antal andra lagar och förordningar också ändras.

➔ Anställningsskyddet förlängs: Arbetstagare ges rätt att ha kvar anställning till 68 år. Först därefter kan arbetsgivaren göra en uppsägning utan saklig grund.

➔ Barnkonventionen blir svensk lag: Förenta nationernas konvention om barns rättigheter inkorporeras i svensk lagstiftning.

➔ Elektronisk betalning krävs för rot- och rutavdrag: För att ta del av rot- och rutavdrag måste utfört arbete betalats elektroniskt, vilket ska minska risken för felaktiga utbetalningar och underlätta Skatteverkets betalningar.

➔ Bostadsort bestämmer asylsökandes ersättning: Riksdagen beslutade i december att anta regeringens lagförslag om att asylsökande som flyttar till, och bor i eget boende, i vissa områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. ✖

Källa: Regeringskansliet.