Det fall vi ska titta på idag är väl på sätt och vis denne hantverkares värsta farhågor besannade, och mer därtill – ett fall där två bröder på ett litet byggföretag drogs in i en fyra år lång rättslig kamp för att rentvå sina namn i en process som kom att kosta dem omkring 150 000 kronor. Och allt började, ironiskt nog, också med ett uterum. 

Stefan och Patrik Johansson driver sedan 2008 BR J:sons Bygg i Sandared, ett litet byggföretag som ”till 99 procent” sysslor med tillbyggnader hos privatpersoner i närområdet.

2013 blir de kontaktade av en kund som vill ha ett uterum med altan och trappor uppfört. Parterna enas om ett pris på cirka 130 000 kronor för jobbet. Dessa pengar har bröderna också fått idag. 

Problemen börjar när kunden istället för de glaspartier som bröderna rekommenderar väljer billigare partier från Ryds Glas som inte är lämpade för utvändigt bruk. 

– Så här fungerar det, säger Patrik Johansson. Vi bygger limträstommar. Sedan kommer glasmästaren, måttar efter de hål som är och gör en beställning på glaspartier. När glasmästarens jobb är gjort ringer vi en plåtslagare som får klä limträstommen utvändigt med lackad aluminium. Sedan är det underhållsfritt och skyddat mot väder och vind. 

– Det är klart man vart lite förskräckt när man såg glaspartierna, fyller Stefan i. Men om kunden absolut vill göra på sitt sätt, så ”fine”. Mer än så kan vi inte göra. Det är liksom inte vårt område. Men kanske hade heller han inte mycket val, för de partier han beställt för kanske 35 000 passar ju inte någon annanstans. Då får man glatt behålla dem.

Kundens uterum med partier från Ryds Glas avsedda för balkonger och terrasser, utan anslutningsmöjligheter för plåtar eller dräneringshål.

Kunden står hur som helst fast vid sitt val av glaspartier, och Stefan och Patrik ringer efter en plåtslagare som monterar fönsterbleck under partierna – en lösning som, även om den är långt ifrån optimal, enligt bröderna borde ha fungerat för att leda bort vatten från profilerna. Problemet är bara att kunden lagt en fog mellan plåten och aluminiumprofilen, vilket gör att vattnet inte längre har någonstans att ta vägen. 

Julen 2014 hör kunden av sig och meddelar att det läckt in vatten och en fuktskada har uppstått på innergolvet. Han begär också 10 172 kronor i ersättning av bröderna för att åtgärda skadan. När bröderna meddelar att varken inköp eller montering av glaspartierna ingått i deras uppdrag hamnar ärendet hos ARN, som efter närmare två år av korrespondens mellan parterna beslutar att gå på kundens linje.

– Det var en konstig tid, minns Stefan. Allt var en karusell av förtal och felaktiga påståenden. Att kunden gjort hela konstruktionen helt efter våra instruktioner till exempel. 

Efter att ARN i juni 2016 rekommenderat brödernas byggfirma att betala de 10 000 kronorna till kunden händer två saker: Kunden tar ärendet till Tingsrätten och BR J:sons Bygg hamnar på tidningen Råd & Röns svarta lista. 

– Att bli uthängda på den där listan var otroligt kränkande, säger Stefan. Vi har ändå hållit på 30 år i branschen och är seriösa. Jag tog jävligt illa vid mig privat kan jag säga. 

Tingsrätten ger emellertid bröderna rätt, och efter ett misslyckat överklagande från kundens sida är flera års kamp för att rentvå sitt namn över för Stefan och Patrik. 

Bara några månader senare står bröderna på Nordbygg-mässans scen och pratar om sina erfarenheter. Men är det verkligen en seger, och i så fall till vilket pris? 

– Visst kan man hävda att det hade varit betydligt lättare att bara betala den där fakturan på 10 000 spänn, så hade saken varit ur världen, säger Stefan. Men då hade vi erkänt att vi gjort fel. Kunderna har ju alltid ”rätt” mot oss hantverkare. Och idag finns det en hel del slipade privatkunder som känner till att konsumenttjänstlagen är väldigt stark och tänker att ”Om jag bara käftar emot tillräckligt så får de krypa på sin faktura”.

– Men det där med vår kund har vi ändå släppt nu, säger Patrik. Visst är det helt sjukt att lägga ut så mycket pengar på en så pass speciell människa, men det känns betydligt värre av att bli behandlad på det sätt vi blev av en organisation som är utsedd av riksdagen [ARN] och uthängda på en svart lista av ett företag som ska vara seriöst och värna om konsumenters bästa [Råd & Rön]. Det ska helt enkelt inte vara möjligt i Sverige idag. 

ALLT ELLER INGET

Så vad kan vi lära av det här? Martin Peterson är entreprenadjurist på Stockholms Byggmästareförening och sedan ett och ett halvt år tillbaka även ledamot i ARN. 

– Om vi tar det från början, när byggföretaget [BR J:sons Bygg i Sandared] valde att fullfölja arbetet med glaspartier som inte var lämpliga, och möjligen också felmonterade. Generellt bör man undvika att utföra arbeten om man bedömer att det finns en risk att slutresultatet inte blir bra. I vilket fall bör man i sådana fall skriftligen avråda beställaren från att låta utföra arbetet.

När bröderna hamnade i ARN anlitade de en jurist. Är det alltid att rekommendera i en sån situation?

 – Det är alls inte helt säkert att man behöver göra. Men grunden är att man svarar skriftligt och bifogar relevanta handlingar och bilder och eventuellt kanske också anlitar någon sakkunnig som kan ge ett utlåtande. Sedan är ju inte alla lika bra på att svara och skicka handlingar. Det är ju såklart också en kostnadsfråga. 

En av de saker som bröderna  Johansson var mest besvikna på var att de upplevde att det saknades nödvändig kompetens på ARN för att kunna fatta det beslut som de gjorde. 

– En nämnd består som regel av en ordförande som är jurist, två personer från konsumentsidan och två personer från näringsidkarsidan. I det här fallet var de två personerna från näringsidkarsidan en representant från Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och en representant frånVVS Företagen. När det här fallet avgjordes [juni 2016] så var byggindustrin inte representerad i ARN. Men från och med hösten 2016 så har Sveriges Byggindustrier ledamöter i ARN, och idag har de 8 stycken.  

En riktigt dyr affär vart det ju också. Varför fanns det ingen möjlighet för bröderna att få igen åtminstone en del av sina utlägg?      

– Om vi börjar med ARN. Där har du aldrig rätt till ersättning för några utlägg i samband med att ärendet pågår. I Tingsrätten är däremot huvudregeln att du har rätt till full ersättning för dina utgifter och rättegångskostnader om du vinner målet, så länge de inte är alldeles oskäliga. Undantaget från denna regel är dock vad som kallas för förenklade tvistemål, mål som handlar om summor som är under ett halvt basbelopp [22 750 kr]. Tanken med dessa förenklade tvistemål är att man i princip ska kunna klara dem själv, utan ombud. Med andra ord, hade kunden istället yrkat på 30 000 kr så hade byggföretaget haft rätt till full ersättning för sina utlägg. Allt eller inget. Det är någonting man absolut måste ta i aspekt innan en tvist hamnar i tingsrätten. 6