DMH ringde upp Magnus Stenberg, forskare på Luleå tekniska universitet, institutionen för arbetsvetenskap. Han och hans kollegor har fått i uppdrag att göra en studie om allvarliga arbetsplatsolyckor i byggbranschen. Det är försäkringsbolag, arbetsgivare och fack som tillsammans bekostar undersökningen som ett led i ett långsiktigt gemensamt mål: att förbättra arbetsmiljön och minska antalet olyckor.

1500 personer har svarat på en enkät om hur det gick till när de drabbades av en allvarlig olycka som ledde till minst 30 dagars sjukskrivning eller delvis invaliditet. Ytterligare 500 personer som inte har skadat sig har varit kontrollgrupp. Forskarna har kommit fram till hur olyckorna ser ut, när de sker och vem som oftast drabbas. Det kommer vi att berätta om här i artikeln. Till sommaren får vi anledning att återkomma till Magnus Stenberg, eftersom forskarna nu under våren kommer att analysera varför det ser ut som det gör. De kommer också att titta på hur en kombination av riskfaktorer påverkar olycksfrekvensen.
Vinterhalvåret är mer olycksdrabbat än sommarhalvåret, trots att uttaget av arbetstimmar är större under sommaren. 56 procent av de allvarliga byggolyckorna inträffar oktober till mars. Och det är nu i januari det är bäst att ta det lite extra försiktigt – flest olyckor inträffar denna månad. Om det är för att det är den tråkigaste månaden på året, då kontot är tomt efter julklappshetsen och mellandagsreorna och det är långt till våren – ja det återstår att se. Kanske är det mörkret och kylan i kombination som gör det.

”Flest olyckor sker mellan klockan 10 och 12.”

Tid på dagen spelar också roll för risken att råka ut för en allvarlig olycka. Det är en tydlig topp mellan klockan 10 och 12.
– Man kan spekulera i att det beror på att det är mycket folk i rörelse då, runt lunchtid, säger Magnus Stenberg.
Klockan 12 till 13 sjunker frekvensen för att sedan öka igen 13-15.
Ålder och erfarenhet har också visat sig vara en faktor som kan spela roll. De flesta olyckor är fallolyckor, eller olyckor med verktyg. Är man över 50 år så ökar risken att råka illa ut. Detta trots att säkerhetsmedvetandet ökar med arbetslivserfarenheten.
– Det som har mätts i undersökningen är ju egentligen vem som blir sjukskriven länge, eller blir allvarligt skadad, och en 60-åring som faller löper förstås större risk för att bli skadad än en 20-åring.
Har tidspress eller stress någon inverkan på antalet olyckor?
– Vi ställde frågan till de som deltog i enkäten om de kände olust vid att gå till arbetet och två faktorer utmärkte sig. Drygt hälften av de tillfrågade kände ofta eller ibland oro inför arbetet på grund av tidspress och bristande planering, berättar Magnus Stenberg.
De som upplever arbetet som stressande råkar ut för fler olyckor, och de som kände sig stressade varje dag råkade ut för betydligt fler olyckor än de som inte kände sig stressade. Där kan man spekulera i om det beror på arbetsmiljö eller personlighet eller, mest troligt, en kombination av de båda. Det får vi svar på till sommaren när analyserna är klara.
Den näst yngsta gruppen i undersökningen, de mellan 25 och 29 år, tycker i högre grad än andra att de har för lite inflytande.
– En möjlig förklaring kan vara att de har kommit en bit på väg i yrkeslivet och fått ta mer ansvar, men inte fått inflytande eller befogenheter i samma utsträckning.
Man kan även se ett samband mellan arbete och fritid. De som råkar ut för olyckor på fritiden är också mer benägna att råka ut för det på jobbet. Det skulle bland annat kunna bero på en högre riskbenägenhet i den gruppen.

Fotnot: Eventuellt missbruk av alkohol och droger och vad det kan ha för effekt på olycksfallsstatistiken är inte undersökt i studien.