Ensam är inte stark

Tvingad till anställning efter 20 år som egenanställd – på ett stort och väletablerad företag dessutom. Så ska det väl ändå inte vara? Den här gången har vi tittat på ”bisarra regionala skillnader” när det kommer till hur Byggnads tillämpar den svenska modellen.
Ensam är inte stark

Som trogna läsare av DMH känner till så har vi skrivit en hel del om fackförbundens arbetsmetoder på senare tid, och då oftast om fall där småföretagare på olika sätt råkat illa ut, eller till och med fått lägga ned verksamheten, på grund av meningsskiljaktigheter kring hur den svenska modellen ska tolkas. Gemensamt för många av dessa ofta ganska gripande, berättelser är att vi på redaktionen blivit kontaktade av företagarna själva. Så är även fallet med det fall vi ska titta på den här gången.

Detta har hänt: Under en tidsperiod av 10–15 år och ”något år i stöten” har Anders Vikström, som driver Stockholmsbaserade Mosebacke Byggentreprenader, arbetat som underentreprenör åt företaget Moelven Byggmodul (MB), ett samarbete som över lag fungerat bra.

På en entreprenad i Norrköping börjar snacket att gå bland de andra inhyrda företagen att Byggnads Öst (BÖ) kräver att alla underentreprenörer ska teckna hängavtal eller gå med i Sveriges Byggindustrier (BI), alltså nuvarande Byggföretagen. Till saken hör också att MB relativt nyligen gått över från GS-facket till Byggnads.

En kort tid senare drivs frågan till sin spets när MB blir uppmanade att upprätta en lista över sina underentreprenörer, en lista som därefter ska granskas av fackförbundet. Det är nu det blir besvärligt, minst sagt. Eftersom Anders varken har hängavtal med Byggnads eller medlemskap i BI, och i egenskap av småföretagare utan anställda heller inte är kvalificerad för något av alternativen (vilket BÖ är de första att tillstå), hamnar han utanför MB’s lista. Alternativet som återstår för Anders, som varit företagare i över 20 år, är att bli anställd hos MB. Detta är också vad som sker.

– Jag personligen har aldrig varit en del av de här diskussionerna, säger Anders. Det är en dialog som uteslutande har förts mellan MB och BÖ, där BÖ har sagt ”Godkänn honom inte som underentreprenör”. Sedan misstänker jag kanske att MB egentligen tycker det är åt helvete, men samtidigt är det ingen som tar tag i det.

Det Anders vänder sig mot är inte bara BÖ’s ”moment 22”- hantering av småföretagare utan anställda, utan också att det uppenbarligen saknas en tydlig central policy på Byggnads.

– Efter BÖ’s ”Du måste ha hängavtal, men det kan du glömma grabben” kontaktade jag Byggettan som menade att ”Det är klart att du inte ska ha hängavtal, du har ju inte några anställda. Det är bara att fylla i en blankett som är speciellt framtagen för just de här fallen”, berättar Anders. Kan jag få det här svart på vitt? frågade jag. Men nja, det vart nog svårt att ordna. Det är just det som är märkligt, att BÖ har sina egna regler, och en fråga som rimligtvis måste beröra tusentals entreprenörer behandlas till synes godtyckligt från avdelning till avdelning.

Beväpnad med Byggettans blankett kontaktar Anders också MB och förklarar sitt dilemma samt hur Byggettans ser på saken, utan framgång. BÖ’s tolkning gäller. Hur är det att vara anställd efter 20 år som företagare? – Att jag inte längre kan ta kostnader på företaget är en sak. Men framför allt så är jag ju företagare, och en företagare ska ha rätt att vara företagare. Det togs ifrån mig när jag tvingades vara anställd för att göra mitt jobb.

Vad händer nu. Kommer du fortsätta som anställd?

– Jag kommer att vara här några veckor till som anställd, och ska sedan till Västerhaninge och jobba för samma företag [MB]. Eftersom jag då kommer att gå under Byggettan så kan jag med största säkerhet få det där avtalet underskrivet. Hade jag varit i Stockholm och jobbat först så hade jag alltså varit med på den där listan i Norrköping. Det är regionala skillnader som är helt bisarra.

PRIORITERAR STÖRRE FÖRETAG

På MB har man förståelse för Anders situation, men menar samtidigt att tidsbrist och geografisk spridning av verksamheten gör att man är tvungen att prioritera större företag med hängavtal, då man slipper att förhandla med facket.

– Hade vi varit stabila på orten hade vi på ett annat sätt kanske kunna förhandla och försöka få in de här små företagarna, men i och med att vi flyttar oss hela tiden så är det ett arbete som inte hinns med, säger Johan Samuelsson, vd för MB. Det här är ju ett problem som har ju funnits ett antal år, och på Moelven har vi valt att tackla det problemet genom att gå mot lite större företag .

Innebär det inte i förlängningen att småföretagarna utestängs från de stora entreprenaderna?

– Vad som är rätt och fel där är svårt att värdera. Visst kan man sakna de mindre bolagen, och tyvärr kanske enskilda individer kan blir drabbade. Samtidigt finns det ju också en aspekt att man kan bli av med många av de oseriösa aktörerna.

Vilka råd skulle du ge en företagare i Anders situation?

– Ibland har jag tänkt att det vore lättare om flera mindre företag kunde gå ihop för att då möjligtvis kunna teckna ett hängavtal. Annars är det väl att sätta sig ned med Byggnads och förklara att man är fler om det här problemet, och sedan gemensamt försöka få till en samordning mellan olika regioner. ”Hur kan vi småföretagare vara en del av byggsvängen, och att vara det på våra premisser?” Min erfarenhet är trots allt att Byggnads är lösningsorienterade, och vill att det ska finnas företag och arbetstillfällen.

”DET LÅTER FELAKTIGT”

Att hitta någon på Byggnads som kan kommentera Anders fall, mer än i generella termer, visar sig vara lättare sagt än gjort, men till slut hamnar vi hos Roger Johansson, enhetschef på Byggnads avtalsenhet.

– Tittar man på byggbranschen så förekommer det ju mycket ensamföretagare, och de verkar också bli allt fler med tiden, säger Roger. Det är inget konstigt att en ensamföretagare anlitas för att utföra en entreprenad, så länge en bedömning visar att företaget uppfyller vissa kriterier. Utöver grundkriterier som F-skatt, moms, ansvars- och entreprenadförsäkring så tittar Byggnads i sin bedömning även på huruvida företagaren är att betrakta som en uppdragstagare och en fri företagare, snarare än en arbetstagare. Kanske är det här som skon klämmer i vårt fall?

– Utan att kommentera det aktuella fallet specifikt så tittar vi på saker som: Har man egen utrustning? Mängdar man eget material? Lämnar man offerter och pris? Har man flera olika kunder, eller jobbar man närmast uteslutande för en och samma beställare? Agerar man som uppdragstagare endast i bemärkelsen att man fakturerar sin lön medan uppdragsgivaren tar hand om allt annat. Ja, då är risken att man snarare bedöms vara arbetstagare, och då kan det hända att företagaren istället blir anställd i bolaget. Det betyder nödvändigtvis inte att företagaren gjort något fel, utan bara att Byggnads uppdragstagarbegrepp inte anses vara uppfyllt.

Hur ser du på att Anders som småföretagare utan anställda fick beskedet att han var tvungen att teckna hängavtal eller gå med i BI?

– Det låter felaktigt. Ett hängavtal reglerar ju skyldigheter mellan företagare och anställda, och ett medlemskap i Sveriges Byggindustrier är först aktuellt när du har anställda som utför ett arbete. Avslutningsvis, en epilog till historien: I ett senare mail berättar Anders att jobbet på MB i Stockholm inte blir av eftersom hans tillfälliga anställning sagts upp.

– Jag har förvandlats från resurs till persona non grata, säger han.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER