Den svenska klassikern är samlingsnamnet på fyra långlopp i olika discipliner: Simning, skidlöpning, löpning och cykling. Idén lanserades 1972 som en vidareutveckling av den tanke som gett upphov till var och en av loppen: Förbättring av folkhälsan genom ökad motion. Man valde ut fyra tävlingar som spred ut sig över hela året, och gav därmed den hoppfulle deltagaren skäl att hålla sig i trim året om. Än idag är det så att du måste genomföra samtliga tävlingar inom loppet av tolv månader för att få kalla dig en svensk klassiker och införskaffa diplom och medalj. Eller, om du vill, så kan du göra som triatleten Jonas Colting och köra alla fyra tävlingarna i privat regi omedelbart efter varandra. Han fick idén 2004 och började med Vansbrosimningen innan han körde Vasaloppet på rullskidor, cyklade runt Vättern och sprang Lidingöloppet. Det tog 25 timmar och 17 minuter.

Vasaloppet: Världens längsta skidlopp
Vad? Långlopp på skidor, 90 km från Sälen till Mora.
När? Första söndagen i Mars. 1922 bestämde sig några opportunistiska lokalpatrioter för att börja högtidlighålla minnet av Gustav Vasas (historiskt ifrågasatta) flykt undan dansken mot Norge i nådens år 1521, i sviterna av Stockholms Blodbad. Moraskidåkaren Anders Pers kläckte idén om ett modern lopp, och med sponsorpengar från Dagens Nyheter kunde IFK Mora arrangera premiärloppet i februari 1922. 136 anmälda, varav 119 startade och alla utom sju gick i mål. De var inte många, men deltagarna var de rätta: Stora delar av den svenska skideliten attraherades av tanken på vinst, och gjorde loppet till en prestigefylld begivenhet från första stund. Utvecklingen gick snabbt, och loppet blev snart en av årets stora svenska idrottsbegivenheter. 1979 blev Vasaloppet en folkfest på allvar i och med att Öppet Spår lanserades och lät alla som ville köra sträckan när som helst under en veckas tid. Loppet välkomnade än så länge endast män, men det var en öppen hemlighet att kvinnor som ändå ville delta förklädde sig till karlar och åkte ändå. När en av dessa plockades upp för intervju av en tv-reporter i 1981 års upplaga valde man att överge den föråldrade könsindelningen.
Medeltid: Cirka 8-9 timmar, mycket beroende på väder och före. Eliten kör under fyra.

Vansbrosimningen: Kallsupskalaset

Vad? Tre kilometer simning på öppet vatten i
När? Juli. Vansbrosimningen hör till de äldre av de tävlingar som ingår i den svenska klassikern, även om Vasaloppet regerar åldersmässigt (med knappa tre decennier om man håller sig till modern tid, eller, om man föredrar att se Gustav Vasas prestation som premiären, med 429 år). Liksom samtliga andra tävlingar i gruppen handlade Vansbrosimningen från början om att lura det slöa folkhemmet till krävande fysiska prestationer och därigenom en bättre hälsa. Allt började 1950 som ett initiativ av de två badglada kamraterna Einar Anselius och Mats Qvarfot. Man föresatte sig att simma under de närmaste sex broarna, och sträckan blev kring tre kilometer. Arrangemang gjordes, och en liten skara om tio simmare deltog i premiären. En bröt. I sex år fortsatte Vansbrosimningen som en gemensam simtur, men 1956 slipade man konceptet och började genomföra simningen som en tävling i snabbhet. I och med detta växte populariteten. Idag simmar i regel kring 15 000 personer.
Medeltid: Kring en timme och fem minuter, eliten kring halvtimmen.

Lidingöloppet: Terrängterrorn

Vad? 30 kilometer terränglöpning i Stockholmstrakten.
När? Sista helgen i september. En av de tuffaste upplevelserna som bjuds den motionerande självspäkaren är Lidingöloppet, som ofta framhålls som värre än den tolv kilometer längre maran tack vare Lidingöns kuperade miljö. Loppet instiftades 1965 som ett var på en debattartikel i tidningen Idrottsbladet, där journalisten Sven Lindhagen efterlyste ett långlopp för motionärer i folkhälsans namn. Loppet blev snabbt populärt, och i takt att det blev ekonomi i verksamheten kunde man erbjuda vinnaren generösa prispengar, vilket ytterligare ökade intresset. Sedan början av 80-talet är Lidingöloppet världens största terränglopp. Om själva loppet kan sägas att den första milen mest är en transportsträcka fram till mittenmilen, där den arme löparen luras upp i backarna längs öns norra kust, där branta uppför- och nedförsbackar avlöser varandra i rast takt. Under den sista milen blir det återigen lättare, men även de mest vältränade ben har vid det här laget tagit en del stryk, och några få kilometer från mål kommer den fruktade Abborrbacken, en seg historia där många kroknar. Denna följs kort därpå av den minst lika påfrestande Karins Backe. Sedan är det slut. Nästan.
Medeltid: Kring tre timmar, eliten kring en och fyrtio.

Vätternrundan: Prostatamördaren
Vad? Ca 300 kilometer på cykel medsols runt Vättern, med start och mål i Motala.
När? Siste helgen före midsommar. Medicinprofessorn Sten-Otto Liljedahl (specialitet: brännskador) insåg i början av sextiotalet att han lagt alldeles för mycket tid på andras hälsa, och för lite på sin egen. Han var en ökänd kedjerökare, och hade lagt på sig åtskilliga trivselkilo under årens lopp. Sten-Otto hade självinsikt nog att konstatera att han själv var lite av en slöfock, och i syfte att motivera sig själv till daglig motion gick han till sin vän, den Motalabördige cykelhandlaren Ewert Rydell. Tillsammans smidde de planerna på ett årligt återkommande långlopp runt sjön Vättern, krävande nog att sporra deltagarna till kontinuerlig träning. Sagt och gjort: Premiärloppet gick av stapeln 1966, då 334 tappra cyklister satte av (som kuriosa kan nämnas att det så sent som 2015 fanns tre krutgubbar som cyklat varenda lopp sedan dess).
Medeltid: Strax över tolv timmar, eliten kring sex och fyrtio.

Engelbrektsloppet: Klassikerns hemlighet
Vad? 60 kilometer på skidor med start och mål i Norberg.
När? Mitten av februari. Engelbrektsloppet, döpt efter folkhjälten och upprorsmakaren Engelbrekt Engelbrektsson (vars framfart för övrigt tog en ände med förskräckelse i den vassa änden av en yxa tillhörande skribentens egen anfader Mångs Bengtsson Natt och Dag) har ingått i den svenska klassikern. Loppet glöms ofta bort i sammanhanget. Anledningen till att Engelbrektsloppet valdes ut som ett alternativ till Vasan var två: Dels var loppet från början öppet för kvinnor, som därmed gavs chansen att genomföra en svensk klassiker trots att de inte fick ställa upp i Vasaloppet. Innan Öppet Spår infördes var det svårt även för många män att säkra en plats i Vasaloppet, och de som misslyckats med detta kunde då istället köra Engelbrektsloppet. Du som är lat och ändå vill genomföra en svensk klassiker kan här spara tre långa mil.