Ordet lärling kommer ursprungligen från tyskan och har förekommit i svenska språket åtminstone sedan 1700-talets början, även om termen lärepojke var mer förekommande fram till 1800-talets mitt.  

Villkoren för den industriella revolutionens lärlingar var … låt oss säga ganska fjärran från fackföreningar och kollektivavtal. För att en lärling/lärepojke skulle antas av en mästare krävdes exempelvis bevis på att pojken var född ”i äkta säng”, det vill säga inom äktenskapet. Pojkens förmyndare var dessutom tvungna att betala mästaren en avgift (lärpenning). 

De flesta var omkring 14 år när de började som lärlingar, och förväntades att tjäna upp till fem år innan de kunde ansöka om att bli gesäller. Under lärlingsperioden bodde pojkarna hos mästaren. Ingen, eller en obetydlig ersättning betalades ut och systematisk aga i disciplinerande hörde till vardagen. 

Dagens lärlingar slipper inte bara hurringar och bevisbördan kring sin härkomst, det finns dessutom betydligt fler vägar in på arbetsplatserna. De vanligaste är gymnasielärling, företagslärling där utbildningen till största del sker inom företaget och lärling via godkända vuxenutbildningar som Komvux eller olika YH-utbildningar. Upp till 20 år räknas du som ungdomslärling, och därefter som vuxenlärling – vilket har betydelse till exempel när det kommer till löner och lärlingsperiodens längd.  

111 000 KR FÖR LITE BETALT 

När du väl tagit beslutet att ta in en lärling behöver du vara medveten om att du därmed ingår två huvudsakliga avtal: ett anställningsavtal såklart, men också ett avtal om utbildning.   

Om vi börjar med anställningsavtalet så ser reglerna olika ut beroende på bransch. Lärlingar inom trä, betong, mur, specialarbetare och maskin ska tillsvidareanställas direkt. VVS- och plåtföretag har däremot möjlighet att provanställa en lärling i högst 6 månader och företag inom glasbranschen högst 3 månader. I undantagsfall kan lärlingar även visstidsanställas, om det gynnar en arbetssökande lärlings möjligheter att genomföra kvarvarande utbildning.  

Utbildningsbiten då? Sedan 2014 är det krav på att det ska finnas ett utbildningskontrakt mellan skolan, företaget och lärlingen där det tydligt framgår hur lärlingsperioden ska utformas. Detta ska också säkerställa att lärlingen får en varierande utbildning. Samtliga utbildningstimmar ska också kontinuerligt dokumenteras och godkännas i en elektronisk lärlingsbok. 

Vem kan då anställa lärlingar? Ett grundkrav är att företaget har kollektivavtal och är anslutet till respektive branschs arbetsgivarorganisation, exempelvis Måleribranschens Yrkesnämnd eller Elinstallatörsorganisationen. Antalet lärlingar kan också begränsas av antalet ordinarie anställda på firman. För målare gäller till exempel max en lärling för ett företag med upp till tre anställda, två lärlingar för 4–5 anställda etc. Behöver du anställa mer än 6 lärlingar krävs normalt också en särskilt utbildad handledare. 

Det finns vidare inga krav på undvikande av jäv eller liknande. Med andra ord är inga problem att ta in en släkting eller nära bekant som lärling, så länge personen i fråga uppfyller övriga krav. 

Lärlingstiden är beroende på bransch vanligtvis mellan ett och två år och anges i timmar, exempelvis 1 600 timmar för elektriker och 3 200 för VVS-montörer. 

När det kommer till lärlingslöner tillämpar branscherna olika system och tabeller för lägstalöner, där ersättningen följer en trappa beroende på var lärlingen befinner sig i utbildningen. Tittar vi som exempel på installationsavtalet för elbranschen så är den lägsta lärlingslönen 14 269 kr upp till 720 avverkade timmar och 16 525 kr därefter. I bygg- och anläggningsbranschen är lägstalönen istället angiven som en procentsats av yrkesarbetarlönen på arbetsplatsen. Lägstalönerna kan också skilja sig åt mellan ungdoms- och vuxenlärlingar. 

Det händer dock att mindre seriösa företag helt enkelt struntar i lönetrappan och betalar ut fel lön. I vissa fall kan det handla om stora summor. Vid ett fall som tidningen Byggnadsarbetaren tog upp 2012 fick till exempel en lärling på ett byggföretag i Vaxholm 111 000 kr för lite betalt under sina två år som lärling. 

Det finns även exempel på fall där företag helt missat att skriva lärlingskontrakt, med följden ”lärlingen” jobbat en längre tid utan att få sina timmar registrerade. 

STATSBIDRAG OCH STÖD 

Ett företag som tar emot lärlingar från gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller vissa andra yrkesförberedande utbildningar kan få statsbidrag. Bara under 2016 betalade Skolverket ut 178 miljoner kr i ersättning till arbetsgivare. För lärlingar från gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är bidraget upp till 16 250 kr per elev och termin. För Komvux eller Särvux gäller upp till 40 000 kr per elev och kalenderår. Skolverket erbjuder även en särskild handledarutbildning för företag, som gör att du kan få ytterliga 5 000 kr extra per gymnasieelev och termin.  

Både när det gäller gymnasielärlingar och lärlingar från vuxenutbildningar är det huvudmannen, kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, som ansöker om bidraget – och betalar sedan ut det till företaget. Som företagare är det således viktigt att ha koll på när och hur bidraget betalas ut, särskilt som det förekommit fall där (framför allt friskolor) inte betalat ut korrekt ersättning till företaget, alternativt inte betalat ut ersättningen alls. 

Det finns inga bestämmelser för hur du som arbetsgivare ska använda bidraget, men det är tänkt att användas för att främja elevens utbildning.

Sedan 2017 är det även möjligt för företag ansöka om stöd för att ta emot arbetslösa ungdomar under 24 år, nyanlända personer eller långtidsarbetslösa vuxna över 25 år som lärlingar under minst sex månader. Stödet består av två delar, en lönesubvention varje månad som motsvarar arbetsgivaravgiften samt ett handledarstöd på 115 kronor per anställd och dag, och kan således minska dina lönekostnader med åtskilliga tusenlappar varje månad. Stödet söker du hos din lokala arbetsförmedling. 

TITTA I BACKSPEGELN! 

Men hur fungerar det att ha lärlingar på firman i praktiken? Vilket arbetsuppgifter kan de förväntas göra, hur debiterar man en lärlings tjänster och vad händer om det helt enkelt inte fungerar? 

Bengt Wallberg på Elektropartner International AB i Stockholm har haft lärlingar på firman sedan slutet av 90-talet sammantaget varit handledare för ett 20-tal aspirerande elektriker under årens gång. Utöver sitt jobb som elektriker utbildar han även nyanlända på konsultbasis för kommunernas räkning, så att de får en grundbehörighet inom el och därmed lättare kan slussas in i arbetslivet. 

– Tålamod är nummer ett, säger Bengt. Man behöver förstå att det kan ta tid för en lärling att lära sig, och planera för det. En lärling kommer ju trots allt oftast ganska snabbt in i produktionen, man lär sig kopplar eluttag och så vidare. Men att bli en duktig elektriker är en helt annan sak. Jag brukar säga att det tar 10 år. Men av alla lärlingar vi haft så är det bara i något enstaka fall som det inte fungerat. De andra har vi kunnat anställa, eller hjälpt vidare till andra företag. 

Hur fakturerar du för jobb som utförs av en lärling? 

– Att lärlingar även bidrar till firman ekonomiskt ser jag mer eller mindre som en förutsättning. Kanske inte så mycket det första halvåret, men så småningom. Kör jag på löpande räkning så tar jag som regel lägre betalt. Det är inget konstigt med det. Men att ha en lärling går alltid ihop i slutändan, så länge du har jobb. Det säger jag inte bara för att jag är optimist. 

Det klagas mycket på utbildningsnivån hos lärlingar, och att handledarna på företagen ofta i stort sett får börja från scratch. Är det något du känner igen? 

– Det tycker jag. Det var ju delvis därför jag själv började att jobba som lärare. Min uppfattning är att det är väldigt olika kvalitet på utbildningarna, men att det alldeles för ofta saknas möjligheter att jobba praktiskt på skolorna, att sätta upp bås, skruva, såga och borra. Allt som man gör på ett bygge. De som inte fått göra det där är mer eller mindre handfallna när de kommer ut till företaget. 

Ett mindre företag med kanske två, tre anställda med mycket att göra. Hur ska de hitta tid och resurser för att ta in en lärling?

– Titta i backspegeln, brukar jag säga. Vart var du själv en gång? Vi har alla varit lärlingar en gång på ett eller annat sätt. Alla behöver en mentor. Och det ger så mycket mer att ha en lärling, utöver det som bara har med jobb att göra. Du har något att prata med, ett extra par ögon och du får se någon växa och bli bättre på saker. Och du har också någon som du kan forma så att han passar just ditt företag.  

“VARFÖR ÄR HAN INTE KLAR ÄN?”

En man som gjort resan från gymnasielärling till delägare i firman är Lars Ornstein på Riverståls Rörservice AB i Bromma. Lars tog studenten från VVS- och fastighetsprogrammet på det då nystartade Praktiska Gymnasiet i Stockholm och började som lärling på måndagen efter skolan slutat. 

– Jag valde att börja hos Marcus [Riverstål] för att jag ville gå på ett mindre ställe där man fick vara med i med i alla moment. Det var en bättre utbildning än att gå på något bygge och bara skruva element, även om kanske bygget var lite bättre betalt. Det är också något jag tänkt på, nu när jag själv nyligen anställt en praktikant. 

Vad för typ av jobb fick du göra som lärling? 

– På en liten VVS-firma ska man ju helst ha bil och kunna åka runt på en del egna grejer, så det vart en hel del ”jobb” ganska tidigt. Vi hade mycket servicejobb på den tiden, när någon ringer och säger att något är fel. Då åkte man dit, kollade och slog sedan i någon katalog och stämde av med Marcus på telefon. Jag vet att det finns många som fakturerar full pris även för lärlingar. Men det där kan ju bli svårt att ta med kunden sedan. Om en lärling varit på ett jobb hela dagen till exempel, som normalt bara tar en halvdag. Eftersom jag hade en lägre timdebitering kunde jag ta lite mer tid på mig, och till exempel att laga en toalett istället för att byta den. Det gjorde också att jag lärde mig mer. 

Några andra bra tips för handledare? 

– Att försöka lägga upp jobbet så att man inte hamnar i situationer där man får stå och stampa och undra ”Varför är han inte klar än?” En bra idé är att ha ett projekt utan tidspress där man kan säga ”Gör det här!” Och tar det en vecka så tar det än vecka. Allting tar tid att lära sig. Vissa saker ett par timmar, andra 200 eller 1 000 timmar. Ett sånt exempel är när jag skulle lära mig bocka rör med bocknyckel. 

PILOTPROJEKT I 50 SKOLOR

Avslutningsvis, mannen med en titel längre än en söndagsmiddag med svärmor. Jens Albrektsson är chef för kompetens och utbildning på Installationsföretagen, VD för Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter(IUC) i Nyköping samt VD och styrelseordförande för två friskolor inom el- och installationsbranschen respektive VVS och fastighetsbyggnation. 

– Som företagare gäller det att vara aktiv för att hitta en bra lärling, säger Jens. Engagera dig till att börja med i skolans programråd så att du får en bra relation med skolan och lärarna. Som arbetsgivare måste man komma tidigt in i processen. Det gäller att vara med och hugga redan när eleverna är ute på praktik i tvåan och trean av gymnasiet för att kunna hitta bra arbetskraft. Behöver du en lärling per år, ta emot två lärlingar. Behöver du två lärlingar, ta in fyra och så vidare. Då kan du välja och jämföra. Samma gäller praktik.

Varför är det så många som uttrycker att det är svårt att få tag på bra arbetskraft idag, inklusive lärlingar? 

– Det är ju en samhällsfråga, och indirekt en utbildningsfråga. För bara några år sedan valde hälften av gymnasieeleverna i Sverige yrkesutbildningar. Idag är den siffran nere på omkring 30 procent, och 16 procent i Stockholms Stad. Med allt färre elever som läser yrkesprogram blir såklart också urvalet mindre. Ett pilotprojekt vi jobbar med just nu på IUCär företagslärlingar. Det har funnits för VVS-branschen tidigare, men inte för elbranschen. Det innebär att företagare kan anställa vem som helst som har minst gymnasieutbildning, oavsett vilken gymnasieutbildning det rör sig om. Du börjar då som anställd företagslärling med lön från dag ett. Och ungefär var tredje vecka så åker du till skolan i Nyköping och läser in gymnasieämnena, bara själva yrkesprogramskurserna. Efter utbildningen avslutar du med ett yrkesprov, och får sedan ditt yrkescertifikat. Det här [företagslärlingar] har vi nu spridit vidare till över 50 skolor i Sverige.