Drönarkort och GDPR

Från och med januari 2021 gäller nya bestämmelser för drönare i hela EU. En av de största förändringarna är att du numera behöver ett ”körkort” för alla typer av drönare som inte kan klassificeras som leksaker. Men hur strikt är egentligen det nya regelverket? Vart får man egentligen flyga och inte flyga? Och vilka rättsliga påföljder riskerar den som inte håller sig till reglerna.
Drönarkort och GDPR

Bestämmelserna för att flyga med drönare har i princip utvecklats lika mycket som drönarna själva. Från ”anything goes” i drönar-boomens linda till superstrikta tillståndskrav som fick många nystartade flygfotoentreprenörer att kasta in handduken, till ett gradvis mindre stelbent och genomtänkt regelverk med drönarkategorier, krav på registrering och fjärridentifiering.

För den som vill använda drönare på jobbet (eller privat) finns idag en relativt spretig lagstiftning att förhålla sig till där ett flertal olika lagar och förordningar reglerar vad som är okej och inte. I en värld där varken pris, tillgång på utrustning eller kvalifikationer längre utgör begränsande faktorer är det därför inte så konstigt att drönaroperatörer regelbundet tänjer på gränserna när det kommer till övervakning, personlig integritet, skyddsobjekt och fredad natur. Innan vi tittar närmare på några av dessa klavertramp, låt oss först försöka reda ut vad som är nytt i de regler som trädde i kraft vid årsskiftet.

TRE HUVUDKATEGORIER

Sedan 2020 delas drönare in i tre olika kategorier: öppen, specifik och certifierad. Dessa tre huvudkategorier är sedan indelade i underkategorier (A1–A3) efter den risknivå som flygningen anses utgöra för människor. Med det slutar inte där. Drönarna i sig är dessutom indelade i fem stycken så kallade C-klasser (C0–C4) som ställer specifika krav på drönare och fjärrpilot (den tekniska termen för den som flyger drönaren).

Lite förenklat skulle man kunna säga följande: Flyger du inte med en riktigt tung proffsmaskin så kommer din drönare att tillhöra den öppna kategorin, vilket betyder att du inte behöver tillstånd från Transportstyrelsen – under förutsättning att du flyger inom synhåll och högst 120 meter över marken. Sedan några månader tillbaka är det obligatoriskt för fjärrpiloter i den öppna kategorin med drönarkort. Kortet får du efter ett godkänt prov som kan göras online på Transportstyrelsens hemsida. Prover tar cirka 40 min att göra och kostar 130 kr plus 50 kr i registreringsavgift. Efter godkänt prov är drönarkortet giltigt i fem år. Den som ansvarar för flygningen måste också registrera sig som drönaroperatör hos Transportstyrelsen. Till skillnad från drönarkortet kan drönaroperatören också vara ett företag.

Värt att nämna är också att nya drönare numera även ska märkas och programmeras med ett operatörs-ID som gör det möjligt att identifiera drönaren på avstånd samt läsa ut data som höjd, hastighet, flygväg och geografisk position.

SKYDDSOBJEKT OCH KONTROLLZONER

När någon blir dömd för ett ”drönarrelaterat” brott är det enkelt uttryckt för att hen har kört sin drönare på fel plats vid fel tillfälle. Själva åtalspunkten, vilken lag som reglerar straffet och vad påföljden blir kan däremot skilja sig från fall till fall. Sverige har till att börja med ett antal skyddsobjekt där tillträdesförbud och fotograferingsförbud gäller, vilket också inkluderar drönare. Det kan till exempel vara fängelser, kärnkraftverk, flygplatser och militära områden. För de flesta skyddsområden är tillträdesförbudet permanent, men det kan också vara temporärt beroende på exempelvis vilken aktivitet som sker i området. Den som kör med drönare över dessa områden gör sig skyldig till brott mot skyddslagen. En annan no-go zon för drönare är flygplatser och andra så kallade kontrollzoner där drönaren riskerar att störa flygtrafik.

Den som flyger med drönare i en kontrollzon gör sig skyldig till brott mot luftfartslagen. Avslutningsvis kan en fjärrpilot även dömas för brott mot artskyddsbrott om hen flyger med drönare över naturskyddsområden på ett sätt som stör djurlivet. För samtliga dessa lagbrott: brott mot skyddslagen, brott mot luftfartslagen och brott mot artskyddet finns fängelse upp till två år med i straffskalan. Den vanligaste påföljden, åtminstone för brott involverande drönare, är dock böter.

DRÖNARE PÅ SWEDEN ROCK

Nog med teori, låt oss titta på några aktuella fall där fjärrpiloter blivit dömda för att på olika sätt åsidosatt ovanstående regelverk. Under ett besök på Drottningholms slott hösten 2019 skickade en turist upp en drönare över området. Efter att en vakt uppmärksammat drönaren tillkallades polis. Drönaren beslagtogs, turisten omhändertogs och dömdes sedermera för brott mot skyddslagen till dagsböter på sammanlagt 1 500 kr. Då brottet har fängelse i straffskalan fick den tilltalade även betala 800 kr till brottsofferfonden.

Under festivalen Sweden Rock, juni 2018, upprättade Transportstyrelsen ett tillfället flygförbud över festivalområdet under datumen 6–10 juni. Förbudet gällde all flygtrafik under 4 000 fot (drygt 120 meter). När en vakt trots detta uppmärksammade en drönare över festivalområdet spårade han den till en festivalbesökare som sedermera dömdes för brott mot luftfartslagen till dagsböter på sammanlagt 4 500 kr. Betydligt dyrare blev det för en man som använde sig av drönare för att fotografera smålom i naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun, juni 2015, där böterna stannade på sammanlagt 33 000 kr plus 800 kr till brottsofferfonden efter att mannen funnits skyldig till artskyddsbrott och otillåten miljöverksamhet.

FLYG SMART

Vad är då viktigast att tänka på för de entreprenörer som använder eller funderar på att använda drönare i verksamheten? Är det till exempel tillåtet att flyga över privat område? Och hur fungerar GDPR för drönarfoto?

– Den som ska flyga drönaren måste som huvudregel ha ett drönarkort som ger rätt behörighet för den drönare som ska flygas och hur drönaren ska användas, säger Vega Schortz, jurist på Allt om Juridik. Ett grundläggande råd är att vid varje flygning följa Transportstyrelsens råd och rekommendationer, att inte flyga högre än 120 meter, inte flyga utom synhåll och inte flyga på ett sätt som utgör risk för andra, såsom djur, natur, människor och byggnader. När det kommer till att som entreprenör använda drönare inom ramen för sin näringsverksamhet och ta bilder eller fotografera från luften finns särskilda skäl att beakta utöver Transportstyrelsens råd.

– Fångar du människor på bild som går att identifiera, behandlar du per definition personuppgifter och är enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Och i egenskap av personuppgiftsansvarig måste du förhålla dig till reglerna i dataskyddsförordningen, säger Vega. När du fångar människor på bild träder även kamerabevakningslagens regler in som sammanfattningsvis innebär att du bara får kamerabevaka om ditt intresse väger tyngre än de avbildade personernas integritet. – Det lättaste sättet att undvika personuppgiftsbehandling, och samtidigt hålla sig till riktlinjen att inte flyga högre än 120 meter, är att filma/ fotografera när risken är minimal att fånga människor på bild, till exempel tidigt på morgonen, säger Vega.

KOLL PÅ MATERIALET

Att ha koll på hur materialet används och vart det tar vägen efter filmningen är dock viktigt även i de fall där människor inte är på bild. Att sprida drönarbilder kan nämligen vara ett brott mot lagen om skydd för geografisk information.

– Flyger du över fastigheter och privat mark och planerar att sprida bilderna behöver du normalt ansöka om spridningstillstånd hos Lantmäteriet, förklarar Vega. Byggarbetsplatser är undantagna från kravet på spridningstillstånd så länge du beskär bilden rätt, så att endast själva byggarbetsplatsen fångas på bild. På Lantmäteriets hemsida finns tips och exempel på hur bilden ska beskäras för att för att vara undantagen spridningstillståndet.

Vilka påföljder riskerar den som kör drönare utan drönarkort idag?

– Just nu saknas sanktioner att tilllämpa om någon flyger utan drönarkort. Transportstyrelsen meddelade i februari 2021 att det ännu inte var särskilt många som tagit drönarkort [8 539 stycken]. Personligen kan jag kanske tro att det har en hel del att göra med bristen på sanktioner. Det betyder såklart inte att man ska strunta i det. Det är helt enkelt väldigt oproffsigt som entreprenör att inte ha det, särskilt när det är så pass lätt att ordna.

Några annat att tänka på innan man skickar upp drönaren?

– Ett tips är att dubbelkolla så att man inte stör någon typ av djurliv, eftersom man då riskerar att bryta mot miljöbalken och artskyddsförordningen. Vill du flyga drönare i naturen, kika in på aktuell Länsstyrelse och på kommuns hemsida för att se om det finns lokala föreskrifter. Om flygning är förbjuden av miljösynpunkt kan du i många fall ansöka hos aktuell naturskyddsmyndighet om att få dispens. Ett sista tips är att inte flyga över skyddsobjekt, vilket typiskt sett är statlig verksamhet och kungliga byggnader. Skyddsobjekt ska alltid vara markerade som sådana med skyltning eller liknande.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.