Den bortglömda paragrafen

Den bortglömda paragrafen

JURISTEN De stigande byggmaterialpriserna har tvingat många entreprenörer och underentreprenörer att justera sina anbud, och ersättningsnivåer. Men hur ser det egentligen ut om du redan ingått ett avtal till fast pris, där entreprenaden plötsligt blivit betydligt dyrare än beräknat?

Prisläget för byggmaterial och energi är fortsatt svårt. Förhoppningen att fjolårets skenande materialpriser skulle stabiliseras efter pandemin grusades snabbt av krigsutbrottet i Ukraina. 

Cementkrisens effekter, fortsatta problem med transporter, global efterfrågan och det faktum att stora aktörer börjat köpa upp det material som finns, nämns också som bidragande faktorer. 


Ovisst läge. Prisläget för byggmaterial och energi är fortsatt svårt. Många entreprenörer och underentreprenörer har därför behövt justera sina anbud, och ersättningsnivåer.

Enligt de senaste siffrorna från Statistikmyndigheten (SCB), som publicerades i mars 2022, så har byggmaterialkostnaderna stigit med 20,4 procent det senaste året, och priserna på enskilda material som trävaror och armeringsstål med så mycket som 59,3 procent respektive 75,7 procent. 

”En ovan situation när priserna stiger så otroligt snabbt”

Enligt Beijer Byggvaror har över 100 leverantörer aviserat prishöjningar under våren 2022. Och bara under mars 2022 justerade stålgrossisterna BE Group och Stena Stål sina materialpriser uppåt tre respektive fem gånger. 

Utvecklingen bekräftas också av uttalanden från ledande aktörer inom branschen. 

— Det är en ovan situation när priserna stiger så otroligt snabbt. Normalt handlar det om runt 3–4 procent per år. Nu har de stigit med 50–60 procent på några månader, säger till exempel Johan Deremar, ekonom på Byggföretagen, i ett reportage i Svenska Dagbladet publicerat 17 april, 2022. 

— Vi ser anmärkningsvärda kostnadsökningar på byggmaterial. Kriget inträffade i en känslig tid, när effekterna av pandemin fortfarande dröjer kvar, säger Jonas Erkenborn, vd på HSB Bostad, HSB:s byggbolag i Stockholms län, till Tidningen Näringslivet i en artikel publicerad 18 april, 2022. 

VAGT OCH SVÅRTOLKAT

För de byggföretag som ännu inte ingått avtal, eller ingått avtal där ersättningen, åtminstone för varor och material, sker enligt löpande räkning, är det ökade materialkostnaderna förvisso ett problem så till vida att det fördyrar entreprenaden.

Men eftersom det redan tagits höjd för kostnadsökningen i avtalet så hamnar den kostnaden som regel hos beställaren. Värre är det för de företag som redan sitter med ett avtal där entreprenaden ska utföras till fast pris. Men även här kan det finnas vägar att gå. 

Ett förtydligande innan vi går vidare: 

Kostnadsökningar till följd av ökade materialkostnader ska inte förväxlas med att arbetet blir försenat, till exempel på grund av försenade eller uteblivna leveranser. Då handlar det istället om rätten till tidsförlängning, som omfattas av andra regler.  

Martin Peterson, entreprenadjurist på Byggföretagen, hjälper oss att redan ut begreppen. 

— Problemet med kostnadsökningar vid redan ingångna avtal uppstår framför allt om man avtalat om ett fast pris för hela, eller väsentliga delar, av entreprenaden, säger Martin.

— För kommersiella entreprenader så finns det i standardavtal som AB 04 och ABT 06 en regel som blivit väldigt aktuell på senare tid, som handlar om just rätten till ytterligare ersättning då man avtalat om fasta priser. 


Martin Peterson, entreprenadjurist på 
Byggföretagen.

BESTÄMMELSEN SKYDD FÖR ENTREPRENÖREN

Den regel som Martin pratar om återfinns i standardavtalen AB 04 och ABT 06:s sjätte kapital, tredje paragrafen [6 § 3]. Bestämmelsen är utformad som ett skydd för entreprenören vid förändringar som påverkar kostnaderna i entreprenaden, till exempel vid kraftiga svängningar i råvarupriser, tullar eller andra händelser som bland annat är av slaget ”force majeure”, det vill säga händelser utom parternas kontroll. 

Problemet är bara att denna regel sannolikt inte tillämpats på nästan ett halvt sekel, på 1970-talet i samband med oljeprishöjningarna.

För att en entreprenör ska kunna ändra ett avtalat fast pris med hänvisning till 6 § 3-regeln ska ett antal kriterier vara uppfyllda. Bland annat ska kostnadsökningen ha varit ”oförutsebar” för entreprenören, och dessutom ”väsentligt” ha påverkat kostnaden för hela entreprenaden. 

Regeln beskriver vidare tre specifika fall där det fasta priset ska kunna ändras. 

På grund av myndighetsåtgärd, till exempel ändrade lagar eller andra beslut som då leder till kostnadsökningar
Krig eller annat krisförhållande med liknande effekt.  
Onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden. 

— Problemet är ju dels att regeln inte tillämpats i modern tid, dels att den är ganska vag och svårtolkad, säger Martin. Som exempel framgår det varken hur stora kostnadsökningarna måste vara för att anses ha ”väsentligt” påverkat hela kostnaden för entreprenaden, eller när en kostnadsökning kan anses vara ”oförutsebar”. Det finns inga exakta angivelser i form av procent eller liknande.

— Det gör att entreprenörer och beställare långt ifrån alltid är eniga om hur stor den ökade ersättningen ska vara när regeln åberopas idag, eller ens om det ska ske någon ökad ersättning.

NYA STANDARDAVTAL

Eftersom 6 § 3-regeln har blivit en så pass het potatis till följd av de stigande materialpriserna, så har flera branschorganisationer gått ut med hur de tolkar regeln. 

Som exempel menar Byggföretagen, som stödjer sin tolkning på ett uttalande från Riksrevisionsverket (RSV) vid tiden då regeln sist tillämpades på 70-talet, att kostnadsökningar motsvarande mer än 3 procent av kontraktssumman ska kunna anses som väsentliga, och fungera som ett riktmärke för framtida bedömningar. 

Med denna bedömning skulle en entreprenör möjligen kunna begära att ersättningen för en entreprenad (till fast pris) höjs med den del som överstiger 3 procent av kontraktssumman. 

”Flertalet entreprenörer har begärt ersättning med stöd av regeln”

Är kontraktssumman till exempel på en miljon, och materialkostnaderna har ökat med 60 000 kr, så ska entreprenören kunna begära 30 000 kr mer i ersättning. 

Det här är dock långt från en vedertagen tolkning. I ett uttalande från början av maj 2022 vänder sig branschföreningen Byggherrarna mot Byggföretagens tolkning, och menar istället att beställare och entreprenör tillsammans behöver analysera entreprenörens kalkyler och antaganden kring risker och vinster i varje enskilt projekt.

Och därefter komma fram till en skälig bedömning om, och i så fall hur mycket, ersättningen ska höjas. 

Hur tillämpas 6 § 3-regeln i
dagsläget?

— Idag har ett flertal entreprenörer begärt ersättning från beställaren med stöd av den här regeln. Det kan antingen vara en entreprenör som begärt ersättning av en byggherre eller en underentreprenör som begär ersättning från sin beställare som också är entreprenör. I vissa fall har beställaren betalat ut en viss ersättning. I andra fall har man inte kommit överens. 


Mixad framgång. Idag har ett flertal entreprenörer, med blandad framgång, begärt ersättning från beställaren med stöd av 6 § 3-regeln. Foto: Adobe Stock. 

Vad händer i de fall man inte kommer överens? 

— Kan man inte komma överens på annat sätt så återstår i princip att gå till domstol. Jag har hört att det redan pågår några domstolsprocesser i tingsrätter idag, men vad som händer i de domarna återstår ännu att se.

Hur fungerar det om beställaren är en privatperson?

— För konsumententreprenader fungerar det annorlunda. I konsumenttjänstlagen finns ingen motsvarighet till 6 § 3-regeln i standardavtalen. Där är det svårt att få ersättning om materialpriserna stiger. 

Hur ska jag som entreprenör se till att ha torrt på fötterna? 

— Det enklaste sättet är ju att avtala om löpande räkning, åtminstone när det kommer till varor och material. Du behöver trots allt inte avtala om löpande räkning för hela entreprenaden. Det är fullt möjligt att avtala om fast pris för själva arbetsdelen med arbetsprestation, ställningar, maskiner och så vidare, och sedan ha löpande räkning för material.

— Eller så avtalar man om någon form av index-uppräkning för materialet. Ett alternativ är också att köpa in material på ett tidigt stadium. Eller att försöka avtala med materialleverantörer om att kunna köpa material till ett visst pris i framtiden, även om detta kanske är svårt att göra i dagsläget.  

Det känns ju onekligen som de här reglerna skulle behöva bli tydligare. Vad görs för att detta ska ske i framtiden? 

— Just nu pågår ett revideringsarbete av standardavtalen. Hur det kommer att bli med just 6 § 3-regeln är svårt att svara på, men visst kan man hoppas att bestämmelserna blir tydligare. Nu har ju flera branschorganisationer gått ut med hur de tolkar den här regeln. Skulle stora beställare och entreprenörer göra detsamma skulle det betyda mycket för synen på hur 6 § 3-regeln ska tolkas.

— Skulle det komma domar i tvister mellan entreprenörer och beställare, särskilt om de kommer från hovrätten, eller till och med högsta domstolen, så kan dessa domar förhoppningsvis också bli vägledande i framtiden.

I varje nummer av DMH tar vi upp aktuella frågor, en dom eller ärenden i ARN som rör dig som hantverkare, entreprenör och arbetsgivare. Från knepiga avtalsbrott till nya prejudikat rörande byggnadsmetoder. Vi tar hjälp av experter för att analysera fallet och förklara konsekvenserna för dig. Vet du om någon dom som vi borde uppmärksamma? Tveka inte att kontakta oss på news@dmh.nu.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER NYHETER

VISA FLER