En sammanfattning av läget till att börja med: Fram tills 2 september har 82 981 stycken företag ansökt om stöd för korttidsarbete. Av dessa har cirka 83 procent (69 023 företag) beviljats ett sammanlagt stöd på strax under 28 miljarder kr – motsvarande cirka 405 000 kr per företag och 49 000 kr per anställd.

Tittar vi på specifikt på byggbranschen så har 3 776 företag beviljats ett sammanlagt stöd på strax över 805 miljoner, motsvarande cirka 213 000 per företag och 50 000 kr per anställd.

Är det någonting som kan sägas med säkerhet med bakgrund av den statistiken, så är det att kostnaden för korttidsarbetet har blivit betydligt mindre än vad som budgeterats. av regeringen.

Av de 96 miljarder kr som avsatts för korttidsarbete under våren har Tillväxtverket alltså betalat ut mindre än en tredjedel, och då har korttidsarbetet ändå varit förhållandevis ”dyrt” jämfört med andra statligt finansierade stödåtgärder. Tittar vi på omställningsstödet, som nyligen som bekant förlängts med tre månader, så har Skatteverket betalat ut 1,3 miljarder kr av de 39 miljarder som budgeterats fram till 31 augusti. Och av de 5 miljarder som staten öronmärkt för hyresstöd har Boverket betalat ut 42,5 miljoner.

KONTROLLBESÖK

För de arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete från och med mars är det nu alltså dags att redovisa det faktiska utfallet av kortidsarbetet i en andra avstämning. En förutsättning för att göra avstämningen är dock att du fått beslut om den första avstämningen (som genomfördes i juni). Vid avstämningen finns också möjlighet att söka stöd för ytterligare en tremånadersperiod om företaget är i behov av det. Till skillnad från ansökan sker avstämningarna på individnivå. Med andra ord ska korttidsarbetets omfattning (inklusive uppgifter om frånvaro i form av sjukdom, vad och semester) redovisas för ”Kalle” snarare än för hela företaget. Avstämningen är således en betydligt mer omfattande och tidskrävande process än ansökan, och tar också längre tid att handlägga – vilket man behöver ta höjd för som företagare.

Viktigt att påpeka är också att allt stöd som betalats ut för korttidsarbete är preliminärt tills avstämningen är avklarad, vilket innebär att du som arbetsgivare kommer att behöva betala tilbaka en del stödet om avstämningen skulle visa att korttidsarbetet inte skett på den nivå som angetts i ansökan. Men du kan också få stödet utökat om förhållandet skulle vara det motsatta.

– Generellt så kan man säga att det är väldigt få företag som inte behövt göra korrigeringar i avstämningen, säger Richard Källstand, chef för avdelningen för kvalitet och kontroll på Tillväxtverket. Eftersom avstämningarna sker på individnivå så räcker det ju med att en enskild anställd på företaget har fått ändrade förutsättningar.

Positivt är att många företag faktiskt har kunnat minska, eller helt ta bort sina permitteringar. För att mer effektivt kunna följa upp ansökningar har Tillväxtverket, utöver sedvanliga kontroller i samband med avstämning, numera även fått mandat att utföra oannonserade kontrollbesök hos företag som beviljats stöd för att direkt på arbetsplatsen kunna kontrollera faktiska förhållanden och ställa frågor om exempelvis rutiner, dokumentation, informationsskyldighet och arkivering.

– Kontrollbesök är ju såklart mer effektivt för vissa företag än för andra, eftersom alla företag inte har en verksamhet som går att besöka på plats, säger Richard. Men för de företagen har vi andra metoder. Men Tillväxtverket får också hjälp, dels från allmänheten som kontinuerligt lämnar tips om oegentligheter, och dels från fackföreningar som utför egna kontroller.

– Det finns en handfull oseriösa byggföretag som i princip öppet försöker fuska och ser stödet som ett tillskott i kassan, säger exempelvis Roger Johansson, enhetschef på Byggnads förhandlingsenhet. De hävdar att de ska dra ner för att få statligt stöd, men säger sedan åt de anställda att arbeta på som vanligt. Men i de här fallen, när det varit så uppenbart att de försökt fuska, så läcker ju sånt ut, och de har snabbt kunnat blivit avslöjade med några kontrollfrågor.

I skrivande stund utreds över 2 000 ärenden internt på Tillväxtverket. Hundratals ärenden har också lämnats vidare till polisens nationella bedrägericenter.

– Vi följer naturligtvis upp de tips vi får in, säger Richard. Om något inte verkar stämma så utreder vi det vidare, och lämnar i vissa fall över ärendet till polisen. Men sedan är det inte vår sak att avgöra om någon ska åtalas för till exempel bidragsbrott.

Det är upp till en åklagare att ta beslut om. Avslutningsvis, dina bästa tips när det gäller avstämningen?

– Börja i tid. Se till uppgifterna verkligen är korrekta, och ta höjd för att handläggningen tar längre tid än ansökan.