I det senaste numret av DMH tittade vi närmare på cementkrisen utifrån
branschorganisationen Byggföretagens uppmärksammade och nyligen uppdaterade
konsekvensanalys, där verifierade siffror visar på en situation som redan i slutet av året kan
äventyra tiotusentals jobb i byggbranschen och leda till ett investeringsbortfall i
miljardklassen för den svenska byggindustrin miljardklassen – varje månad som cement inte
lämnar anläggningen i Slite i tillräcklig utsträckning.

Men hur ser det då ut i praktiken? Hur påverkar den rådande situationen de svenska
byggföretagen idag? Och hur kommer det att se ut i framtiden? För att besvara de frågorna
har vi pratat med Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne.

KVOTERAD BETONG

Byggmästar’n i Skåne är ett familjeägt företag grundat 1993 som utför om-, till- och
nybyggnationer åt kommuner och aktörer inom näringslivet, främst i västra Skåne med
utgångspunkt från Arlöv, Landskrona och Helsingborg.

Utöver uppdragen projekt bygger man även i egen regi. 2020 genomfördes som exempel
företagets hittills största köp av mark i Rydebäck utanför Helsingborg, där 250 stycken
lägenheter i flerbostadshus ska uppföras. Efter förvärvet av byggföretaget Rehn Bygger AB
sommaren 2020 uppgår personalstyrkan i dagsläget till cirka 220 medarbetare.

– Tillgången på cement kommer att ha stor inverkan på vår verksamhet, säger Carin. Så sent
som idag [början av november i skrivande stund] satt jag i ett möte om ett pågående projekt
i Staffanstorp, fem huskroppar med vardera fyra till fem våningsplan som vi bygger i egen
regi, där vi inte ens vet om det kommer att finnas tillräckligt med betong för att resa klart
stommarna.

Till skillnad från de många av de största byggföretagen, så har Byggmästar’n i Skåne ingen
egen betongtillverkning. De betong som används för projekten köps istället in från flera
leverantörer (som i sin tur till stor del köper cement från Cementa). Betongen kompletteras
också med färdiga betongelement, som ofta importeras, exempelvis från länder som Litauen
och Tyskland.

– Det besked vi fått från våra leverantörer är att de redan från och med december inte
kommer att kunna garantera leveranser av betong i den utsträckningen som behövs för våra
pågående och kommande projekt, säger Carin. Det som kommer att hända är att den
cement som väl lämnar Slite kommer att bli kvoterad, och därefter är det egentligen upp till
betongleverantörerna att bestämma vilka byggföretag som kommer att få betongen. Och
hur stor del vi kommer att få är just nu skrivet i stjärnorna. Till december är det [i skrivande
stund] bara fyra, fem veckor. Och här står vi mitt i en pågående produktion, där vi inte ens
vet om vi kommer att kunna resa klart stommarna.

En annan viktig materialpost för Byggmästar’n i Skåne är flytspackel. Där har dock
leverantörerna meddelat att de kommer att kunna hämta material från andra leverantörer
än Cementa, och att leveranserna kommer att kunna fortgå som planerat, åtminstone tills
”någon knackar på dörren och vill ha er betong till någonting annat”.

UPPSÄGNINGAR PÅ SIKT?

För att hantera den osäkra tillgången på betong tittar Byggmästar’n i Skåne på flera
alternativa lösningar, både på kortare och längre sikt. Problemet är dock att processen att få
ut betong till byggena är ganska omfattande och lång kräver framförhållning. Medan det för
vissa projekt till viss mån fortfarande är möjligt att titta på alternativa lösningar, har
byggprocessen i andra projekt kommit för långt för att det ska vara möjligt.

– Vi har projekt som vi hade tänkt starta till våren där det i princip känns kört, där det helt
enkelt inte är möjligt att titta på andra alternativ, säger Carin. Är man mitt i ett pågående
projekt, då är man till råttorna direkt.

Vilka alternativa lösningar ligger närmat till hands för er?
– För oss har det snabbaste och mest gångbara alternativet varit att titta på att ersätta
betongstommen med någon form av trästomme. Att vi skulle kunna byta ut exempelvis
betongplattan har jag svårare att se. Sedan är det heller inte bara att byta ut en teknisk
lösning mot en annan. Vi projekterar och beräknar ju varje konstruktion efter vissa
förutsättningar, som vi sedan designar efter. Ändrar du till exempel stommen så påverkar
det också saker som takhöjd och annat som detaljplanen inte tillåter, med resultatet att vi
inte får bygglov. Det är så många processer som måste till för att kunna ersätta det som
ursprungligen var tanken med någonting annat. Ofta är det inte ens möjligt, och är det
möjligt så tar det som regel väldigt långt tid att göra.

Vad innebär ett byggstopp rent praktiskt för er som företag?
– När vi kunnat göra oss en bild av effekterna av cementkrisen så blir nästa steg att titta på
sysselsättningen. Ett stopp kan innebära att vi inte har sysselsättning i ett visst projekt, och
sedan nästa och nästa. Är det bara en kort period, så skulle vi eventuellt kunna permittera
personal under en viss tid. Men på längre sikt kommer det innebära att vi kommer att
behöva säga upp medarbetare. Så enkelt är det.

Hur fungerar det med era åtaganden jämtemot era kunder vid ett byggstopp?
– Det blir ju såklart väldigt mycket juridik. Dels har vi sysselsättningsfrågan, dels är det en
juridisk fråga jämtemot våra kunder. Men också i leden nedåt. För om vi inte kan få fram
betong till projekten, så kan ju inte elektrikerna dra el, VVS:arna kan inte lägga rör och så
vidare. Det blir ett stopp för alla. Ett stopp får ju också konsekvenser för samhället. Det blir
ett tapp i produktionen av nya bostäder, skolor eller vägsträckor och så vidare. Projekt som
är viktiga för samhället kommer också att stoppas.

Vad är din personligen reflektion över cementkrisen?
– i ett större perspektiv så behöver vi förändra sättet vi jobbar med miljötillstånd i Sverige.
Det är inte bara utifrån den senaste tidens händelser med Cementa. Det är något som vi
också sett tidigare med LKAB:s gruva i Kiruna. Det måste finnas parametrar att skruva på för
att få till en bättre, mer flexibel och förutsebar tillståndsprocess. Det är helt enkelt inte
rimligt att mark- och miljööverdomstolen ska behöva ta så lång tid på sig när det gäller ett så
pass viktigt tillstånd, eller att det i princip saknas möjligheter att komplettera en ansökan när
det väl lämnats in.

Kan det bli så att betongen, lite som när det uppstod en akut brist på virke, helt enkelt går
till de som betalar bäst?
– Som jag ser det tillgång och efterfrågan som styr i stor utsträckning. Vi är helt övertygade
om att priset kommer att gå upp på både cement och betong. Dels för att det kommer att bli
en bristvara, dels för att det kommer att bli dyrare för oss att få tillgång till cement i Sverige.
Vi kommer att behöva importera mer.

Ni importerar ju redan en del betong. Skulle det var möjligt för er att importera mer?
– Problemet är att det inte kan använda importerad cement hur som helst utan att först ha
testat den så att den möter kraven för det som den ska användas till, husbyggnation i vårt
fall. Det kommer att kosta att få fram korrekt cement och betong. Vi kommer också att få
ökade transportkostnader. Cementen kommer också att vara sämre ur ett
hållbarhetsperspektiv. Vi kommer att ha sämre förutsättningar för ett bra klimatarbete.
Cementa är redan idag ett bra företag ur den aspekten, men det här gör att de får sämre
förutsättningar att jobba mot målet, en klimatneutral fabrik i Slite.

Hur ser du på framtiden just nu?
– Det är klart att det någonstans finns en gnagande oro, vilket känns lite märkligt när vi
egentligen har fullt upp. Vi har en orderstock på en och en halv miljard. Vi söker folk till våra
projekt. Därför känns det verkligen tråkigt att behöva vara i den här sitsen. Vi kommer
antagligen inte att veta om Cementa kommer att få sitt korta treåriga tillstånd till
sommaren, och de har definitivt inte löst de 20-åriga tillståndet. Risken finns ju fortfarande
att regeringens beslut inhiberas, och det vore en katastrof.