Att skjuta upp till morgondagen

Uppskjutandebeteende blir ett verkligt problem först när det hindrar ens liv.
skjuta_upp872x500

Känner du igen dig?

Prokrastinering är latin och betyder bokstavligen skjuta upp till morgondagen – trots bättre vetande och emot sina egna intressen förhalar man beslut eller arbetsuppgifter som känns jobbiga. Det går åt mycket energi till det här, eftersom det dåliga samvetet hela tiden gnager i bakhuvudet. Du vet att du borde ringa det där myndighetssamtalet, men du gör det inte.
   I bästa fall är prokrastineringen något irriterande som gör ditt liv jobbigare och får dig att känna dig lite mindre nöjd med dig själv. I svåra fall knackar kronofogden på dörren för att räkningarna helt enkelt inte blir betalda och bokföringen inte gjord.
   Uppskjutande kan skapa stress och leda till depression och ångest. Har man fått som vana att skjuta upp saker kan livet stanna av och man uppnår inte det man en gång drömde om.
   För företagare är det viktigt att känna till hur uppskjutandets mekanismer fungerar, både för att det är ett inte alltför ovanligt fenomen hos egna företagare med mycket på sitt bord, och för att det kan vara något som de anställda ägnar sig åt, med sämre resultat som följd.

Prokrastineringens pris kan vara:
➔ Psykiska problem
➔ Sämre hälsa. Man börjar inte motionera, slutar inte röka, går inte till doktorn.
➔ Dålig ekonomi. Tar inte tag i pensionsparandet, betalar inte räkningar i tid.
➔ Begränsade karriärmöjligheter. Fullföljer inte utbildningar, känner att man inte når sin fulla potential.
➔ Försummade relationer. Även sociala relationer skjuts upp.

Varför blir det så här? Uppskjutande kan ibland vara en konsekvens av något annat:
➔ Bristande energi
➔ Ett oorganiserat liv. Rörig arbetsplats, skiftande arbetstider.
➔ Svårt att säga nej. Tar på sig för mycket, men fullföljer inte.
➔ Man är i en kris. Separation, sjukdom, uppsagd, någon närstående dör.
➔ Perfektionist. Noggrannhet och ordentlighet kan gå för långt.
➔ Psykisk ohälsa. Vid till exempel depression är det lätt att halka in i det här beteendet.

Den goda nyheten är att prokrastinering går att göra något åt! Att vara en uppskjutare är inte detsamma som att vara lat eller ha “dålig karaktär”, det är snarare en vana som inte gör dig gott. KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig effektivt för att minska uppskjutande, liksom att själv aktivt arbeta för att ändra sitt beteende.
   Eftersom det rent evolutionsbiologiskt har varit livsviktigt för människan att undvika faror är vi duktiga på att snabbt känna igen signaler från kroppen som oro och ångest. Men vi måste lära oss att trotsa vårt initiala motstånd för obehagliga saker, och det gör vi genom att öva oss på att gå igenom obehaget och upptäcka att det inte var så farligt.

Vad tjänar vi då på att skjuta upp saker? Jo, det finns vinster, annars skulle vi inte göra det.
➔ Vi undviker ångest och gör det som är behagligare.
➔ Funktionell prokrastinering är att skjuta upp saker vi inte säkert vet är viktiga, eftersom de kanske inte behöver göras.
➔ Uppskjutande som motståndshandling – av något vi inte fått påverka själva eller tycker är meningslöst. Viktigt för arbetsgivare att känna till, för att aktivt jobba för att förankra beslut hos personalen!
➔ Vi vill surfa på stressvågen. Med lite adrenalin i kroppen känner man kanske att man får en skjuts.
➔ Omedveten delegering. Ställer någon alltid upp och räddar dig? Partner, kollega, föräldrar?

Det finns några personlighetsdrag som skyddar oss från uppskjutandebeteende:
➔ Att vara (lagom) optimistisk hjälper till att skydda mot stressorer som annars kan påverka oss negativt och göra oss mer mottagliga för impulsen att fly.
➔ Självkontroll är en viktig faktor, impulsivitet gör oss mer sårbara.
➔ Självförtroende. Rädsla för att misslyckas har en stor del i uppskjutandebeteendet.

Jaha, vad kan man göra då? Det finns en hel del olika metoder för att ta itu med problemet.
   Vi skjuter gärna upp sådant som ligger långt fram i tiden. Det handlar ofta om stora, komplexa och tråkiga arbetsuppgifter och arbetsuppgifter där man inte ser värdet av sina handlingar. Vi har dessutom en tendens att tycka att monotona arbetsuppgifter är onödiga.

alexander_rozental

Alexander Rozental, leg. psykolog, doktorand vid Stockholms universitet.

Alexander Rozental är legitimerad psykolog och forskar och föreläser om prokrastinering. Han menar att vi hushåller med resurser genom att skjuta upp saker som inte ger ett omedelbart resultat. Och har vi inte rätt färdigheter från tidig ålder så kan det krävas ännu mer självdisciplin och en större ansträngning av oss för att få saker gjorda. Det gör att vi har lättare att halka ner i ett beteende som inte är sunt för oss.
   – Struktur och organisering är det viktigaste, och att se till att man har någon mindre aktivitet som är en del av uppgiften som man kan börja utföra. Varje uppnått delmål ger en omedelbar tillfredställelse som fungerar som en belöning för oss.
   För varje belöning sporras vi att gå vidare, och när vi gör det upptäcker vi nästan alltid att uppgiften inte var så oöverkomlig som vi trott.
   – Det är föreställningen vi har om uppgiften som hindrar oss, tankar och känslor. Inte uppgiften i sig. Därför bör vi börja med något lätt och snabbt, som inte känns lika oöverstigligt.

 

Några praktiska tips på hur man kan börja
➔ Ordna pappren på skrivbordet och kolla igenom att alla uppgifter du behöver finns där (för bokföring eller deklaration till exempel).
➔ Läs på om ämnet du behöver ta tag i (nya regler på arbetsmiljöverkets hemsida?) i fem minuter.
➔ Lyft på luren och bara slå numret (till myndigheten du behöver ringa?).
➔ Öva dig på det du känner obehag inför att göra. För varje gång du gör det minskar du motståndet lite. Du lär dig också vad det värsta som kan hända är om du ”misslyckas” – ofta ingenting, eller betydligt mindre än man föreställer sig.
➔ Vi kollar mail i genomsnitt 50 gånger per dag. Att samla mailläsandet till en begränsad stund varje morgon och kväll sparar tid.
➔ Dela upp dagen i 45-minuterspass, med 5-15 minuters rast emellan. Du bestämmer i förväg hur många pass som ska ägnas åt en uppgift den dagen.
➔ Planera: dagen, veckan, månaden, fritiden, semestern. Då vet du vad du ska göra när och det underlättar och sparar energi.

Vill du läsa mer?
Dansa på deadline, av Alexander Rozental och Lina Wennersten.

Att sätta rätt mål för dig och dina anställda är viktigt. Det tar vi upp mer i detalj i nästa nummer av DMH.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER