Pia Bergman är rikssamordnare för Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet.

Både arbetsgivarorganisationen och arbetstagarorganisationen har uppmärksammat profileringen som Skatteverket har gjort. Den person som bäst passar in i myndighetens ”gärningsmannaprofil”, den typiske skattefifflaren, är en man som är mellan 30 och 49 år gammal och är verksam inom byggbranschen. Han driver en verksamhet i aktiebolagsform och har en funktion som styrelseledamot.

– Hans snittinkomst ligger på 250 000 kronor om året, men vi misstänker att han kan ha tjänat andra pengar också som inte finns redovisade, säger Pia Bergman, rikssamordnare för Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet till Sveriges Byggindustrier.

Skatteverket har kommit fram till detta genom att titta närmare på de 200 första brottsanmälningar som kom in under 2013 när det gäller grov ekonomisk brottslighet.
Undersökningen visar att det är företag i bygg- och hantverksbranschen som är vanligast bland anmälningarna och ofta handlade det om svartarbete: de stod för 37 procent av fallen. Tvåan på listan, verksamhet som rör bluffakturaföretag, stod bara för 6 procent av alla anmälningar.

Men, menar den laglydige entreprenören, hur är det med alla hantverkare av annan nationalitet, finns inte de med på Skatteverkets agenda?

– Vi kommer ta en extra titt på skumma betalningar som går mot Litauen, det är en del av att komma åt de kriminella som arbetar utan registrering i Sverige, säger Pia Bergman, rikssamordnare för Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet.

Enligt henne måste man följa pengaflödet för att komma åt den grova organiserade brottsligheten inom byggbranschen.