Årets byggkvinna 2024 heter Alice Olsson, en utmärkelse som den 31-åriga gotländskan förärats dels för sin insats som plattsättare, där hon enligt juryns motivering förkroppsligat uttrycket ”laget före jaget” och stöttat sina arbetskamrater – men också för att hon lyckats ta steget och vidareutbilda sig till byggnadsingenjör.

Ojämn könsfördelning, bristande jämställdhet och föråldrad kvinnosyn på arbetsplatserna är alltjämt områden där det finns en hel del att jobba på för byggbranschen. Ett steg i rätt riktning är tveklöst Årets byggkvinna, en utmärkelse som lanserades 2021 på initiativ av Byggföretagen och Sandra Mobaraki (även känd som ByggSandra) för att lyfta fram kvinnliga förebilder inom branschen.

Inför presentationen av Årets byggkvinna 2024, som skedde under Nordbyggs nya event Nordbygg by night i slutet av april, hade tre finalister utsetts. Utöver Alice Olsson inkluderade dessa Therese Lindström, träarbetare samt kontors- och personalchef på Johannishus Bygg och Susanne Hallberg, regionchef på Peab Norra Norrland.

Utslagsgivande för utgången blev ”Folkets röst”, där 1 409 personer detta år hade fått säga sitt. Bland de många gratulanterna fanns bland annat Byggnads tidigare ordförande Johan Lindholm, som kallade Alice ”en ledstjärna” för yrkesarbetande kvinnor, och ”en stor förebild” för hela branschen. 

– Det känns helt fantastiskt, säger Alice om utmärkelsen. Jag har själv varit med och röstat varje år sedan priset började delas ut. Det är viktigt att vi kvinnor inom bygg också får synas. Sedan är jag också lite extra stolt över att Gotland får vara med och representeras. 

Alice är född och uppväxt på Gotland, och bor för närvarande i Visby med sambo och en 6-årig dotter. Utanför jobbet ägnas mycket tid åt familjen, och fritidsintressen som hästsport, padel och den gotländska bollsporten Pärk. 

Efter tio år som plattsättare valde Alice att vidareutbilda sig till Byggnadsingenjör på distans. Sedan våren 2024 är hon anställd på det gotländska byggföretaget Wisab, där hon bland annat jobbar med KMA-frågor. 

Att Alice skulle bli just plattsättare var egentligen inte planen, åtminstone inte från början. Som liten drömde Alice om att bli delfinskötare eller polis. Och inför gymnasievalet var siktet inställt på att bli målare. 

– Just det året [2009] som jag sökte till målarprogrammet hade utbildningen gjorts om till en renodlad lärlingslinje där man läste tillsammans med elever från flera andra inriktningar, som vård- och restaurang, säger Alice. Allting var nytt, och kändes ganska oorganiserat, så jag valde att byta till det vanliga byggprogrammet.

– Första året på byggprogrammet får man prova på flera olika yrken inom byggbranschen. Just plattsättning var egentligen inte ett av de yrkena. Men av lärarna, som jobbade som plattsättare, hade tidigare haft en elev som numera jobbade hos honom. Han frågade om jag ville vara med dem en dag på jobbet. Och sedan den dagen var jag ganska så fast.

Efter utbildningen till plattsättare, som var avklarad 2012, väntade ett jobb på Karlströms Golv, där Alice också gjort sin praktik. Där vart hon sedan kvar fram till 2022, med undantag för en period runt 2014 då arbetsbrist gjorde att hon tillfälligt bytte arbetsgivare. 

– Jag har alltid varit ganska kreativ, och plattsättning är ett arbete där det händer någonting ganska direkt. Man ser ett resultat rätt så fort. 

– Själv har jag lyckligtvis varit förskonad från den biten, men jag har full förståelse för att folk inom yrket får ont. Det är en hel del tunga lyft, ofta i konstiga vinklar för ryggen, och man ligger mycket på knä och jobbar. Just den fysiska påfrestningen är också en av orsakerna till att jag valde att vidareutbilda mig och byta yrkesbana. Jag vill ha en kropp som fungerar även när man blir äldre. 

En direkt förutsättning för Alice möjligheter att vidareutbilda sig var att många av de utbildningarna som lockade erbjöds på distans. 

Valet föll till slut på Nackademins utbildning Byggnadsingenjör – Digitalt Byggande, en tvåårig heltidsutbildning på distans (400 YH-poäng) där en fjärdedel av utbildningen utgörs av så kallad LIA-praktik på en verklig arbetsplats. 

– Jag hade funderat på att vidareutbilda mig inom bygg ett tag, säger Alice. Utbudet är dock inte så stort på Gotland. Åtminstone inte för den som inte kan flytta, och det alternativet fanns inte för mig eftersom jag hade en dotter på 4 år. När jag hittade kursen på Nackademin var det lite ”Kommer jag in så är det kanske meningen”, annars fick det vara.

När Alice väl kom in på utbildningen så valde hon initialt att ta tjänstledigt, snarare än att säga upp sig från sitt jobb som plattsättare. 

– Jag ville inte säga upp mig utan att först veta att jag kunde få ett annat jobb, förklarar Alice. Det gjorde också att jag ibland kunde vara inne och göra vissa jobb, då studietakten tillät. Det var väl lite av en ”win-win”-situation både för mig och min arbetsgivare. 

En viktig faktor i sammanhanget, som gjorde det ekonomiskt möjligt för Alice att studera på heltid, var att hon beviljades studieomställningsstöd, ett skattepliktigt bidrag från CSN motsvarande 80 procent av den tidigare lönen. 

– Mitt råd för de som funderar på att vidareutbilda är att helt enkelt våga, säger Alice. Mycket löser sig längs vägen, och på en distansutbildning kan du i ganska stor utsträckning välja hur du vill lägga upp det. Man kan plugga på mer vissa dagar, och kanske ha ett extrajobb andra dagar. Och skulle man märka att det inte funkar, så får man väl i värsta fall hoppa av. Det är ingen som kan ta ifrån dig de kunskaper du skaffar dig längs vägen.

Efter avklarad LIA-praktik och examen är Alice sedan våren 2024 fast anställd på det lokala byggföretaget Wisab, ett jobb som inkluderar allt från administrativa arbetsuppgifter till att delta i projekteringsmöten och skyddsronder. 

– Just nu så sitter jag som KMA-ansvarig på företaget, och hjälper även till med saker som att ta fram drifts- och underhållspärmar för olika projekt, säger Alice. Tanken är väl att det framöver ska bli lite mer kalkyler, inköpsfrågor och så vidare. Men det är verkligen ett roligt och omväxlande arbete. 

För Wisab som företag är det full fart som gäller, byggkris till trots. Bland aktuella projekt kan nämnas byggen som den nya Alléskolan i Visby, ett särskilt boende på södra Gotland, nyproduktion av 11 stycken stadsradhus i norra Visby samt uppdrag åt Försvarsmakten. 

– Ja, mitt nya arbete ju ett ”kontorsjobb”, även om jag också är en del ute på arbetsplatserna och kollar. Så visst är det stor skillnad. Det är lite både och, skulle jag säga. Men över lag så har det fungerat bra.

– De håller på att utveckla hela försvarssektorn här på Gotland, och det är ett arbete som många företag är inblandade i. Det finns både projekt som är mer eller mindre hemliga, och de som är mer offentliga. 

– Yrket som byggnadsingenjör är ändå ganska brett. Tanken är väl att framöver vidareutbilda mig ytterligare, och kanske specialisera mig inom till exempelvis digitalisering, det tycker jag är spännande. Ett annat område som ständigt är på tapeten är hållbarhet. På Wisab gör vi bland annat en del Svanen-projekt. 

– Visst har det betydelse. Under min tid som plattsättare så hade jag förvisso ganska bra betalt, särskilt för att vara på Gotland. Så skillnaden nu jämfört med då är egentligen inte jättestor lönemässigt. Att byta jobb är ju annars ett av de bästa sätten att förbättra sin lön, även om det kanske inte är de allra bästa tiderna för det just nu.

Några allmänna frågor om byggbranschen, och framtiden i stort, till Alice som avslutning. 

– På ett personligt plan är det jättestor skillnad, jämfört med när jag kom ut som lärling från gymnasiet. Mycket av det som skedde då skulle jag aldrig låta passera idag. Överlag tycker jag att byggbranschen har en ganska lång bit kvar, även om det går åt rätt håll. Det förekommer fortfarande kränkningar, sexuella trakasserier och så vidare. Vi måste alla hjälpas åt för att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig välkomna och respekterade. 

– Jag skulle ändå säga att vi hittills varit ganska förskonade från oseriösa företag på Gotland, även om det kanske kommer mer och mer även där. Det är mycket lokala företag som man känner igen. Jag upplever egentligen inte att det varit ett problem. 

– Under mitt arbete som plattsättare så var det främst under pandemin som vi märkte skillnad, då vi var permitterade i olika omgångar. Men där tyckte jag ändå att det löste sig ganska bra. Här på Wisab har jag bara varit anställd sedan i våras, men under den tiden har det ändå rullat på ganska bra, tycker jag. Men visst är det också en del företag även här på Gotland som börjat säga upp folk. 

– Det känns ändå som att det är på väg åt rätt håll. Överlag är kompetensbrist ett större problem än lågkonjunkturen, som jag ser det. Särskilt inom specifika områden som hållbarhet, digitalisering och AI. Det ska bli spännande att se hur branschen utvecklas.