Hållbarhet och cirkulärt tänkande omfattar idag även hanteringen av handverktyg och maskiner. På Hiltis serviceverkstad i Arlöv använde man bara förra året över 6 000 återbrukade reservdelar från tidigare leasade verktyg.

Återbruk inom byggbranschen har vi skrivit om tidigare i DMH. Från dörrar, fönster och handfat till byggmaterial som plåt, betong, tegel och till och med gips och diverse fyllnadsmaterial.

Något av en begynnande trend är också att byggföretag börjat bygga egna återbrukslager. Ett exempel är Göteborgsbaserade Brattöns återbruk, som drivs av CS Riv & Håltagning. Ett annat är Kålltorps Bygg:s återbruksenhet Kålltorps Rebygg, som öppnades hösten 2023.

Men för att nå de högt ställda klimatmålen behöver återbruksverksamheten breddas till fler segment inom byggbranschen som, lågkonjunktur och byggkris till trots, alltjämt står för över en femtedel av Sveriges totala nettoutsläpp.

Ett av dessa områden är handhållna verktyg och maskiner, ett område där tillverkare som Bosch och Hilti under senare år, precis som ovan nämnda CS Riv & Håltagning och Kålltorps Bygg, satsat på att bygga upp återbrukslager – fast då för att återvinna delar och komponenter från kasserade och tidigare leasade verktyg istället för diverse byggmaterial.

De återbrukade delarna kan sedan cirkuleras tillbaka i verksamheten, till exempel serviceverkstäderna. Ett centralt problem för den som vill återbruka verktyg och maskiner, åtminstone i större skala, är till att börja med själva införskaffandet. När en skruvdragare eller tigersåg har gjort sitt, antingen på grund av att de går sönder eller för att nya verktyg köps in, har kunderna en tendens att slänga dem, alternativt sälja dem på privatmarknaden.

Ett undantag, som Hilti använt som affärsmodell för sin återbrukssatsning, är leasade verktyg, produkter som automatiskt återvänder till återförsäljaren från proffskunderna efter leasingperiodens slut. Basen för Hiltis återbruksverksamhet, som startades upp 2022, är Hiltis serviceverkstad i Arlöv strax utanför Malmö.

Hit kommer de leasade verktygen, för att sedan demonteras, utvärderas, kontrollbesiktigas och rekonditioneras, innan de kan läggas till Hiltis växande återbrukslager och sedermera användas vid verktygsservicen.

– Den vanligaste leasingtiden för våra professionella kunder är fyra år, men för större verktyg och maskiner kan leasingtiden också vara sex år, säger Sofia Blidberg, Sustainability Manager på Hilti.

Steg ett när verktygen kommer till serviceverkstaden i Arlöv är en allmän utvärdering av verktygens skick. De verktyg som är i bäst skick hamnar i en donationspool och skänks vidare till skolor med yrkesprogram eller till andra välgörande ändamål, medan de verktyg som är i sämre skick går till återbruk. Under 2023 donerades ungefär 300 tidigare leasade verktyg.

Steg två är att de verktyg som valts ut för återbruk demonteras, för att se vad som egentligen kan återbrukas.

– Vi har identifierat 150 stycken verktygsdelar som kan återbrukas, säger Sofia. Det kan till exempel vara en motor, en rotor eller olika form av kablage. Är någon av dessa delar i tillräckligt bra skick vid demonteringen så tar vi ut dem och sparar dem.

Innan delarna kan återbrukas och läggas till Hiltis reservdelslager behöver de först också genomgå en kvalitetskontroll, och vid behov även en rekonditionering. Det kan vara att man slipar eller svarvar delar för att kunna garantera dess effektivitet och funktion. Under 2023 användes 6 081 stycken återbrukade reservdelar på Hiltis serviceverkstad.

Vi ska återkomma till Sofia, och Hiltis hållbarhetsarbete i ett större perspektiv, men sticker emellan med några frågor till Emil Hobroh, Tool Service Center Manager på Hiltis serviceverkstad i Arlöv.

– Alla Hiltis verktyg är designade för att repareras, och för att monteras isär och ihop flera gånger. På verkstaden återbrukar vi i princip alla verktygstyper, från mindre handhållna maskiner till bilhammare och väggsågar. Vanligast är de verktyg som är vanligast förekommande på marknaden, skruvdragare till exempel.

– Eftersom Hilti samlar in data globalt för alla våra verktyg, så vi har data på vilka delar som har högst kvalitet. Vissa delar håller mycket längre än själva verktyget, medan andra i princip alltid är slitna eller förbrukade när verktyget returneras, motorkol till exempel. Men faktum är att de flesta delar går att återbruka, från rotorer, statorer, växeldrev, chuckar till elektronik.

– Det som återbrukas idag är dock framför allt sammansatta komponenter, inte enskilda trådar, skruvar och så vidare.

– Det kan till exempel vara att man mäter upp slitytor på delar, och vid behov förnyar dessa genom slipning och svarvning. Återbrukad elektronik kopplas upp till datorsystem och kontrolleras. Andra typer av rekonditionering är rengöring och infettning.

– Nej, reservdelarna som återbrukas är kompatibla med samma modell av verktyg, och används inte till andra modeller. Ett exempel är när vi lanserade Nuron för två år sedan, som var en helt ny verktygsplattform. Däremot så har vi ju kunder som leasar både äldre verktyg och nyare från Nuron-plattformen. De verktyg som kommer in till oss idag, från vilka vi återbrukar delar, är framför allt de äldre verktygen. Men i takt med att vi får in Nuron-verktyg från leasingkunder, så kommer även delar från dessa att kunna återbrukas.

– Inte idag. Just batterier, och hur dessa ska kunna återbrukas, är dock någonting som vi tittar på. Det är ett område där vi ser en stor potential, och där vi förhoppningsvis kommer att komma igång med att återbruka komponenter framöver.

– Nej, det är ingen skillnad alls. Hilti garanterar kvaliteten. Kostnaden, i de fall där reparationen inte täcks av garantin, är också densamma för kunden.

Tillbaka till Sofia, som knyter ihop säcken med att berätta om framtidsplanerna för Hiltis återbruksprojekt, och Hiltis hållbarhetsarbete i stort. En förutsättning för att återbruk ska fungera i praktiken är att återbruksverksamheten kan skalas upp. Detta kräver dock i Hiltis fall att man får tillgång till fler verktyg att återbruka.

Skulle det vara möjligt för Hilti att få in fler verktyg att återbruka, till exempel genom att köpa tillbaka tidigare sålda verktyg, eller erbjuda ”inbytespriser” när kunderna uppgraderar till en nyare modell?

– Allt är såklart möjligt, men det är inget som vi arbetar aktivt med i dagsläget då vi fortfarande har ett arbete att göra tillsammans med våra kunder att få tillbaka de leasade verktygen. Många tappas fortfarande bort av kunder, eller kommer bort på andra sätt.

Finns det andra produktområden där återbruk skulle kunna implementeras i framtiden?

– Det finns många material som byggbranschen och Hilti skulle kunna återbruka i högre utsträckning. Ett segment skulle kunna vara upphängningsskenor och liknande produkter som innehåller mycket stål. Vi ser idag ingen stor efterfrågan på återbrukade produkter av detta slag, men arbetar nära våra kunder för att se vad som kan implementeras i framtiden. Innan det kan implementeras finns det många andra områden att få på plats, som till exempel återinsamling, kvalitetsgranskning och lagerhållning.

Återbruket av verktygsdelar är emellertid bara en liten del av Hiltis hållbarhetssatsning.

– Vi jobbar med hållbarhet på flera olika sätt, förklarar Sofia. Hilti har tagit fram en tioårsplan där målsättningen är att reducera våra utsläpp med 30 procent i hela vår värdekedja till 2033, i linje med Science Based Targets-initiativet. För att uppnå det ligger vårt största fokus på Scope 3, där majoritet av våra utsläpp finns.

– Vi hoppas uppnå detta genom att fokusera på teknik och design för att förbättra vikt/prestanda-förhållandet för våra produkter för att minska materialåtgången, förlänga produkternas livslängd och öka andelen återvunnet material eller material med lägre klimatpåverkan. Vi har också gått över till grön el i hela vår verksamhet, ökat vår energieffektivitet och satsat på en fossilfri bilflotta.