Mindre kulor till företagarna med nya förslaget.

3:12-regeln ses över
För dig som företagare kan det vara klurigt att hålla koll på alla regler som finns, det finns rätt många. Och många är luddiga. Hur funkar egentligen 3:12-reglerna och vad innebär de eventuella nya förslagen för dig? Namnet, som låter som en robot från yttre rymden, syftar istället till var reglerna kommer ifrån, nämligen kapitel tre punkt tolv i den gamla lagen om inkomstskatt. Idag skulle man istället döpa om reglerna helt enkelt till 56–57-reglerna, som syftar på de kapitel i inkomstskattalagen där reglerna nu står. Entreprenörskatt är annars det vanligaste namnet förutom 3:12-regeln.

Reglerna handlar i grunden om beskattningen på småföretagare som gör att de beskattas högre än stora företag. Hela syftet är att småföretagare som arbetar i sina egna företag beskattas likvärdigt som vanliga anställda – för att förhindra mer förmånliga skattesatser. Som småföretagare delar man upp sina inkomster i två inkomstslag: inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Regeringen ser över en justering och föreslår bland annat en ökad skatt, något som man befarar slår hårt mot företagare i landet. Med tanke på att det är i småföretagen som flest jobb genereras riskerar man att klämma åt tillväxten och till följd faktiskt tappa skatteintäkter.

Vad innebär förslagen egentligen och varför är man kritisk? Allmänt är det upprört gällande skattehöjningen. Men det är inte enbart skattehöjningen som är det mest oroliga, det är kombinationen skattehöjningen och åtstramade regler som väcker uppståndelse. Förslagen träder i kraft först 2018 – om de nu går igenom. Därför uppmanas man som företagare att utnyttja reglerna som finns idag till max i deklarationen för 2016 och 2017. Förenklingsregeln blir även tillskärpt vilket ytterligare försvårar för företagare. De stora förlorarna blir de som har substantiella sparade gränsbelopp, som inte hinner utnyttjas innan 2018 – de beskattas med en högre skattesats. Har man inte några sparade gränsbelopp drabbas man också direkt av regelskärpningar av förenklings- och löneregeln. Med dagens regler hade man kunnat använda halva lönesumman som underlag för utdelning. Om det nya förslaget genomförs kommer man istället inte komma åt något löneunderlag – eller i alla fall ett kraftigt minskat sådant. Som delägare i företag med ett fåtal anställda drabbas man också, då gränsbeloppet man får utnyttja blir lägre. De som skulle tjäna på nya regler är delägare med mindre än fyra procents ägande. På den andra sidan vågskålen kommer även en annan arbetsgrupp garanterat få mer att göra, nämligen redovisningsbyråerna och skattekonsulterna.

FAKTA
Förslag på ändringar i 3:12-reglerna

Förenklingsregeln sänks från 2,75 inkomstbasbelopp till 1,75. Alltså, en utdelning på cirka 100 000 får beskattas som kapitalinkomst, istället för cirka 160 000 kronor som gäller för närvarande.
➔ Höjd skattesats på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet. Skatteökning från 20 % till 25 %.
➔ Det lönebaserade utrymmet begränsas och ändras till en trappmodell. Den nuvarande nivån på 50 procent ersätts av tre nivåer: 10, 25 och 50 procent. Delägarna måste dock ta ut högre lön än idag för att ta del av reglerna.
➔ Löneunderlaget fördelas mellan delägarna. Därför gynnar inte reglerna företag med många delägare. Kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att ta del av reglerna kan därför tas bort.
➔ Sker ett ägarskifte mellan närstående ska en undantagsregel tillämpas. Generationsskiften ska alltså inte missgynnas jämfört med försäljningar externt.

Något som har varit signifikativt är hur komplicerade reglerna är. Med det nya förslaget blir det dessutom ännu lite krångligare. Att förenklingsregeln styrs om är en stor kugge i spelet. Den tillämpades just för att förenkla för de mindre företagarna att räkna när det gäller de i övrigt invecklade reglerna. Skärpta regler med bland annat höjda skatter kritiseras också då man tvivlar på att de genererar den effekt man vill åt. För cirka tio år sedan gjordes en justering där reglerna ”förbättrades”, bland annat med lägre skatter – som faktiskt i det stora hela bidrog till högre skatteintäkter. Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch är tveksam till att en höjning verkligen skulle gynna staten. Enligt utredningen ska den höjda skatten ge en ökning av skatteintäkterna med fem miljarder kronor, något som Annika Fritsch ser som osannolikt. Hon menar på att bättre villkor för företagare snarare skulle gynna den gemensamma välfärden, något som regeringen borde ta fasta på.
Faktum är att 3:12-reglerna, eller Entreprenörskatten, har justerats sedan den infördes. Och fått ris och ros genom åren. När Anders Borg presenterade justeringar 2013 befarade man också knepigheter. Det stora här är att ändringarna riskerar att strypa åt tillväxten och företagandet i Sverige. För dig som är företagare uppmanar vi att grotta ner dig i vad som gäller, och att noga följa med i processen under det närmaste året.

FAKTA
Historiska punkter inom beskattning och företagsamhet

Antalet nybildade aktiebolag ökade storartat under 60- och 70-talet med resultat att man började se över den svenska företagsbeskattningen. Skattekvoten höjdes successivt från 21 procent till 40 procent mellan 1950 och 1970, och fortsatte öka under 70-talet.
➔ Den 10 mars 1976 publicerades i Expressen den satiriska sagan ”Pomperipossa i Monismanien”, skriven av Astrid Lindgren. Ett uppmärksammat inlägg om huvudpersonen Pomperipossa som betalade 102 procent i skatt. Den sägs ha haft en påverkan i valet där socialdemokraterna förlorade makten det året – för första gången på 40 år.
➔ 1991 infördes reglerna för det svenska systemet för inkomstuppdelning: 3:12-reglerna.
➔ 2006 sänkte regeringen kapitalskatten från 30 procent till 20 procent. Reglerna blev mer generösa med syftet att stimulera företagande och verksamhet inom familjeägda företag. Möjligheten att använda sig av en så kallad ”förenklingsregel” infördes.
➔ 2012 – förenklingsregeln begränsades till att användas i ett företag per person och år.
➔ I mars 2014 togs ett beslut i riksdagen om att se över 3:12-reglerna. Bland annat beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, att analysera om förenklingsregeln, skattesatsen på utdelning och kapitalvinst, och ett krav på minst fyra procents ägande för att få använda lönesummetillägget.
➔ I november 2016 presenterades de nya förslagen i 3:12-reglerna.

Annika Fritsch, skatteexpert på Företagarna

3:12-utredningen presenterade i november förslag som slår hårt mot alla småföretagare med aktiebolag. Förslagen innebär sammanlagt skatteskärpningar på nära fem miljarder kronor. Fyra av fem jobb skapas i små företag och skattesmällar är verkligen inte rätt medicin för att detta ska kunna fortsätta. Både reglerna och förslagen är komplicerade och slår till från flera håll. Utredningen föreslår en kraftig sänkning av utdelning enligt den så kallade förenklingsregel som används av de flesta småföretagare. Samtidigt föreslås skärpta krav på ägarens löneuttag och sänkta nivåer för utdelning enligt löneregeln som är till för att stimulera till ökade anställningar. Vidare föreslås höjd skattesats för utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag. De samlade effekterna blir därför mycket svåra att överblicka, men skulle vara negativt för investeringar och jobb. Just därför är det viktigt att sänka 3:12-förslaget så att det blir mer balanserat.
Förslaget är på remiss till den 10 februari, och jag uppmanar alla småföretagare att skriva till Finansdepartementet och lämna synpunkter och berätta om hur de drabbas och vad det betyder för drivkraften att jobba hårt, investera och ta risker i framtiden. Om förslaget skulle genomföras kommer det leda till att många äldre företagare lägger ned, färre nya företag startas och svartjobben riskerar att öka. Från Företagarna kommer vi att jobba hårt för att det ska bli bättre balans i reglerna så att det fortfarande blir attraktivt att starta och driva företag i Sverige.