Jakten på den sanna lyckan

Intresset att ta jaktlicens har sällan varit större
jakt2_390x

Det ska vara bekvämt när man jagar

En trend som har slagit stort inom hantverkarbranschen är jakt. Snacket på fikarasterna handlar inte längre om hur lätta de nya gipskivorna är eller hur följsam den nya penseln är, eller ens om Stockholmsvit är ett riktigt namn. Nej, nu surras det istället om vilka jaktbyxor som gäller och hur stort vapenskåp man har. Suget efter jaktlicens har mer eller mindre blivit standard om man ska våga kalla sig hantverkare.
Om det är bra eller dåligt är inte min uppgift att säga men faktum är att jakt har blivit något av en ny trend inom byggbranschen. Minst sagt. Hur går det då till om man vill ta licens? Vad är tjusningen med jakt? Är det gemenskapen, naturupplevelsen eller helt enkelt suget efter att känna att man närmar sig sina rötter som ursprungsmänniska? För en del är det kanske (som i alla fritidssysselsättningar) viktigare att ”se rätt ut”, att ha rätt prylar.
   Vi kan börja med varför man jagar. Svenska Jägarförbundet har en enkel beskrivning: Jakten var ett sätt att överleva en gång i tiden. Ett sätt att ta tillvara på det överskott som naturen ger – följa näringskedjan från gräs till gryta. En romantiserad beskrivning och något som verkligen inte passar alla. Men för en del är det den perfekta avkopplingen. Naturupplevelsen är viktigare än själva ”jagandet” för en del. För den som vill ta licens är det heller inte alltför komplicerat. Man behöver en godkänd jägarexamen som består av ett teoretiskt prov och tre praktiska delprov.
   Den praktiska delen består av ett hagelgevärsprov, grundprov i kulgevär och högviltprov för kulgevär. Utöver det ska man betala en årlig avgift – en viltvårdsavgift i form av ett jaktkort. Har man inte en godkänd jägarexamen får man dock jaga under uppsiktsjakt. Men det är sällan ett alternativ för den som vill komma nära naturen ”på riktigt” och känna sig som en genuin jägare.

Att klä sig funktionellt är mest rätt
Med den stundande jaktsäsongen kan det vara läge att titta på vad som behövs för att komma igång, den basala funktionella utrustningen för att inte tappa humöret ute på jaktturen. Ett område du inte vill snåla på är skorna. Att ha rätt skor som tål tuffa tag och timmar i skogen kan vara skillnaden på hur jaktpasset avslutas. Som i det mesta krävs det sunt förnuft. Många timmar i naturen kräver att man är rätt klädd – det finns inga dåliga väder bara dåliga kläder.
   Ett vettigt underställ, skalplagg som är tysta och vatten/vindtäta, bra kängor, mössa, morakniv, ryggsäck med plats för bössan, kikare, försäkring och jaktkort är grundläggande. En vanlig miss är att man hänger upp sig på tanken av hur mycket eller lite doft man ger ifrån sig. Det är större chans att man låter för mycket, som också kan resultera i dofter i och för sig, men här handlar det istället om kläder som låter för mycket. Något som har blivit alltmer vanligt är tyst tyg, ett laminerat membran som inte låter när man skrapar emot exempelvis kvistar.
   Sedan går det naturligtvis att spendera alla sina besparingar på att försöka passa in i jaktlaget. Det tillkommer även kringutrustning till utrustningen. Då talar jag alltså inte enbart om bössan. Allt från spray och olja till vapnet, kikarsikte, ryggsäck med stol, jaktradio för att hålla koll på varandra, hörselskydd med mera. Men oftast går det att hitta en balans och komma undan med äktenskapet i behåll. Även om ungarna kanske får vänta lite längre med körkortet.

jakt3_390x

Älgen är ett av de vanligaste bytesdjuren i Sverige

När får man jaga vad?
I Sverige omfattar jaktsäsongen främst hösten och vintern, augusti till februari. Jaktperioderna kan dock variera avsevärt inom olika delar av landet. När det gäller älg får man bara jaga från timmen innan solen går upp till och med solens nedgång exempelvis. Annars får de flesta vilt jagas dygnet runt, med vissa undantag som sagt. De vanligaste bytesdjuren i Sverige är älg och rådjur. Antalet djur som får fällas och när bestäms av regeringen. Vildsvin har däremot allmän jakttid vilket innebär att ett obegränsat antal djur får fällas under angiven period. Man får jaga vildsvin året runt men även där finns vissa bestämmelser, så som en begränsad jakttid för vuxna vildsvin. Jakttiden för vuxna vildsvin är 16 april till och med 15 februari. Suggor och kultingar är fredade medan årsungar får skjutas året runt. Årsungar är upp till tolv månader gamla och känns igen då de har randig päls som övergår till rödbrun. För exakta jaktperioder finns utförlig information på Svenska Jägarförbundets hemsida.

Olika typer av jakt
Det går även att nörda ner sig för den som vill det. Det finns mängder av olika jakttyper. Från smygjakt, vakjakt, grytjakt, drevjakt, löshundsjakt i olika former till olika typer av fågeljakt bland annat. Främst handlar det om olika tekniker att locka till sig sitt bytesdjur. Löshundsjakt är något som däremot har ifrågasatts emellanåt. Bland annat på grund av olyckor hos hundarna men även olyckor som hundarna själva har vållat. Det handlar om jakthundar som har skadats eller dödats av varg eller vildsvin, och hundar som har attackerat tamdjur. Fallen är inte överhängande men tillräckligt för att ifrågasätta behovet.

Allt fler kvinnor som jagar
Jakt ses kanske först och främst som en mansdominerad sysselsättning. Men antalet kvinnor som vill ut i skogen och jaga ökar. Enligt Svenska Jägarförbundet har andelen kvinnor som jagar ökat med 40 procent de senaste tio åren. Branschen formas mer och mer för att möta behovet av både kläder och anpassade vapen. JAQT, som är Svenska Jägarförbundets kvinnliga nätverk, jobbar med att bygga på kontaktnätet för nyblivna jägartjejer. Ökningen av kvinnliga jägare går hand i hand med samhället i övrigt, där kvinnor gör det de är intresserade av istället för vad det de ”förväntas” enligt föråldrade genusmönster. En positiv utvecklingen som balanserar upp dynamiken i jaktlagen ute i landet. Acceptansen för jägaren, jakten och viltvården i stort ökar även till följd av detta.
   Utvecklingen går framåt och så även alltså på den svenska jaktmarken. Klimatet i jaktlagen är mer accepterande än någonsin och antalet kvinnliga och unga jägare ökar stadigt. Bland de som tar jägarexamen är det just målgrupperna kvinnor och unga som ökar mest. Samspelet med hund sägs också vara en av orsakerna till det ökade intresset. I dagsläget står kvinnliga jägare för cirka sex procent av andelen jägare i landet, enligt Naturvårdsverket. Inte en bländade siffra ännu men enligt trenden går det framåt.
I Sverige är också den generella acceptansen till jakt stor. Den senaste Sifomätningen säger att 86 procent är positiva till jakt, vilket är unikt i världen. Endast Finland har högre siffror. Sifforna gäller om man tar tillvara på viltköttet, och inte om man jagar för spänningens skull. Då är acceptansen avsevärt lägre, vilket är alldeles förståeligt. Suget efter att vara klimatsmart och ekologisk spelar också in i det ökade jaktintresset. Vilket på något sätt borde vara den främsta anledningen till att man skaffar jägarlicens.

Visste du att:
Världsrekordet hålls av en älg som sköts i Yukon 2013. Älgen vägde 560 kilo och hornen mätte 191 centimeter. Alaska-Yukon-älgen är störst i världen, svenska älgar kommer på en sjätteplats av åtta när det gäller storlek.

Jägaren Danny Lindstrand lyckades fälla en galt på 241 kilo 2014. Ett av de största vildsvinen som fällts i Sverige.

En annan känd historia handlar om ”Monster Pig”, en jättelik gris som fälldes 2007. Legenden säger att den jättelika grisen vägde 477 kilo och sköts av en elvaåring. Historien spred sig snabbt i medier, med tillhörande bilder på en pojke bakom en gigantisk gris. Relativt snabbt genomskådade man historien. Det kom fram att det var ett företag som ville skapa en historia för att försöka tjäna en slant.

dubbelbild_872Även om dödsolyckor bland jägare sker är det ytterst ovanligt. Ungefär 500 jaktrelaterade olyckor sker per år, två tredjedelar av dessa är fall- eller knivolyckor. En tiondel handlar om hundbett och två procent är vådaskott. Att jägare dör av sina skador hör de ytterligheterna. Sedan 2010 finns det fyra kända dödsolyckor i samband med jakt.

SKRIVEN AV
John Sempill
Musiker, trummis, racingnörd, skribent och lite annat.

FLER REPORTAGE

VISA FLER